Ordlista

sv Fråga – förfluten tid 2   »   sr Питати – прошлост 2

86 [åttiosex]

Fråga – förfluten tid 2

Fråga – förfluten tid 2

86 [осамдесет и шест]

86 [osamdeset i šest]

Питати – прошлост 2

[Pitati – prošlost 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska serbiska Spela Mer
Vilken slips hade du på dig? Кој----ава-у--и-но-и-----оси--? К--- к------ с- н---- / н------ К-ј- к-а-а-у с- н-с-о / н-с-л-? ------------------------------- Коју кравату си носио / носила? 0
K--u--ravatu--i nos---/ no--la? K--- k------ s- n---- / n------ K-j- k-a-a-u s- n-s-o / n-s-l-? ------------------------------- Koju kravatu si nosio / nosila?
Vilken bil har du köpt? К-ји-ауто----ку-ио-/ к-пи--? К--- а--- с- к---- / к------ К-ј- а-т- с- к-п-о / к-п-л-? ---------------------------- Који ауто си купио / купила? 0
K--- a-to--i-k-p-o-/-----la? K--- a--- s- k---- / k------ K-j- a-t- s- k-p-o / k-p-l-? ---------------------------- Koji auto si kupio / kupila?
Vilken tidning har du prenumererat på? Н----је н--ине -и-пр-тп---е----пре-пла-е--? Н- к--- н----- с- п--------- / п----------- Н- к-ј- н-в-н- с- п-е-п-а-е- / п-е-п-а-е-а- ------------------------------------------- На које новине си претплаћен / претплаћена? 0
N- k--e -o----------e-plac------pr----a--e--? N- k--- n----- s- p---------- / p------------ N- k-j- n-v-n- s- p-e-p-a-́-n / p-e-p-a-́-n-? --------------------------------------------- Na koje novine si pretplaćen / pretplaćena?
Vem har du sett? Кога---- виде--? К--- с-- в------ К-г- с-е в-д-л-? ---------------- Кога сте видели? 0
K--a s-e-vid---? K--- s-- v------ K-g- s-e v-d-l-? ---------------- Koga ste videli?
Vem har du träffat? К-г--сте--р-л-? К--- с-- с----- К-г- с-е с-е-и- --------------- Кога сте срели? 0
K--a ste-sre-i? K--- s-- s----- K-g- s-e s-e-i- --------------- Koga ste sreli?
Vem har du känt igen? Ко---с-- пре---н---? К--- с-- п---------- К-г- с-е п-е-о-н-л-? -------------------- Кога сте препознали? 0
Koga --- pr--o--a-i? K--- s-- p---------- K-g- s-e p-e-o-n-l-? -------------------- Koga ste prepoznali?
När har ni gått upp? К-д- с-- ус-а--? К--- с-- у------ К-д- с-е у-т-л-? ---------------- Када сте устали? 0
K-d----- us-a--? K--- s-- u------ K-d- s-e u-t-l-? ---------------- Kada ste ustali?
När har ni börjat? Ка-а -те поч--и? К--- с-- п------ К-д- с-е п-ч-л-? ---------------- Када сте почели? 0
K--- s-e poče-i? K--- s-- p------ K-d- s-e p-č-l-? ---------------- Kada ste počeli?
När har ni slutat? Када---- п---та-и? К--- с-- п-------- К-д- с-е п-е-т-л-? ------------------ Када сте престали? 0
K-da-s-e -r-st-l-? K--- s-- p-------- K-d- s-e p-e-t-l-? ------------------ Kada ste prestali?
Varför har ni vaknat? З---о -те се--робу--л-? З---- с-- с- п--------- З-ш-о с-е с- п-о-у-и-и- ----------------------- Зашто сте се пробудили? 0
Z-št----- se--r-budi-i? Z---- s-- s- p--------- Z-š-o s-e s- p-o-u-i-i- ----------------------- Zašto ste se probudili?
Varför blev ni lärare? З-што с-- -о-т-л-------љ? З---- с-- п------ у------ З-ш-о с-е п-с-а-и у-и-е-? ------------------------- Зашто сте постали учитељ? 0
Z-št- --e------l- -------? Z---- s-- p------ u------- Z-š-o s-e p-s-a-i u-i-e-j- -------------------------- Zašto ste postali učitelj?
Varför har ni tagit en taxi? З-ш-- -т- у--ли-т---и? З---- с-- у---- т----- З-ш-о с-е у-е-и т-к-и- ---------------------- Зашто сте узели такси? 0
Zaš-- ----------tak--? Z---- s-- u---- t----- Z-š-o s-e u-e-i t-k-i- ---------------------- Zašto ste uzeli taksi?
Vart kommer ni ifrån? О--кле с-е д--л-? О----- с-- д----- О-а-л- с-е д-ш-и- ----------------- Одакле сте дошли? 0
Oda-l- ste -o-l-? O----- s-- d----- O-a-l- s-e d-š-i- ----------------- Odakle ste došli?
Vart har ni gått? Гд---те и-л-? Г-- с-- и---- Г-е с-е и-л-? ------------- Где сте ишли? 0
G-e-s-e--š-i? G-- s-- i---- G-e s-e i-l-? ------------- Gde ste išli?
Var har ni varit? Где ----били? Г-- с-- б---- Г-е с-е б-л-? ------------- Где сте били? 0
Gd---t- bi--? G-- s-- b---- G-e s-e b-l-? ------------- Gde ste bili?
Vem har du hjälpt? К-ме--и -о-о----/---м-гла? К--- с- п------ / п------- К-м- с- п-м-г-о / п-м-г-а- -------------------------- Коме си помогао / помогла? 0
K-me--i p--ogao / -om-g-a? K--- s- p------ / p------- K-m- s- p-m-g-o / p-m-g-a- -------------------------- Kome si pomogao / pomogla?
Vem har du skrivit till? К------ пи-ао-/ п-сал-? К--- с- п---- / п------ К-м- с- п-с-о / п-с-л-? ----------------------- Коме си писао / писала? 0
K--e-------ao----is-l-? K--- s- p---- / p------ K-m- s- p-s-o / p-s-l-? ----------------------- Kome si pisao / pisala?
Vem har du svarat? Ко-- си-о----ор-- - од---ор---? К--- с- о-------- / о---------- К-м- с- о-г-в-р-о / о-г-в-р-л-? ------------------------------- Коме си одговорио / одговорила? 0
K--e-si -d-ovor---/--d---o-ila? K--- s- o-------- / o---------- K-m- s- o-g-v-r-o / o-g-v-r-l-? ------------------------------- Kome si odgovorio / odgovorila?

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Tvåspråkighet förbättrar hörseln

Människor som talar två språk hör bättre. De skiljer mer exakt mellan olika ljud. En amerikansk studie har kommit till denna slutsats. Forskarna testade många tonåringar. En del av försökspersonerna växte upp tvåspråkiga. Dessa tonåringar talade engelska och spanska. Den andra delen av försökspersonerna talade bara engelska. Ungdomarna fick lyssna på en särskild stavelse. Det var stavelsen ‘da’. Den tillhörde inte något av språken. Stavelsen spelades upp för försökspersonerna, som använde hörlurar. Samtidigt mättes deras hjärnaktivitet med elektroder. Efter detta test fick tonåringarna lyssna på stavelsen igen. Men den här gången fick de även höra många störande ljud. Det var olika röster, som sa meningslösa meningar. De tvåspråkiga personerna reagerade mycket starkt på stavelsen. Deras hjärnor visade en hel del aktivitet. De kunde identifiera stavelsen exakt, med och utan störande ljud. De enspråkiga personerna var inte särskilt framgångsrika. Deras hörsel var inte lika bra som de tvåspråkigas. Experimentets resultat överraskade forskarna. Fram till dess visste man bara att musiker hade ett särskilt bra öra. Men det verkar som om tvåspråkighet också tränar örat. Tvåspråkiga människor konfronteras ständigt med olika ljud. Därför måste deras hjärna utveckla nya förmågor. De lär sig att urskilja olika språkliga stimulanser. Forskarna testar nu hur språkkunskaper påverkar hjärnan. Kanske kan hörseln även vara till fördel för en person som lär sig språk senare i livet…