Я--д- -а----ё--к-вр--у.
Я и__ н_ п____ к в_____
Я и-у н- п-и-м к в-а-у-
-----------------------
Я иду на приём к врачу. 0 Y--i-u ---pr-yë--k-v-a-hu.Y_ i__ n_ p_____ k v______Y- i-u n- p-i-ë- k v-a-h-.--------------------------Ya idu na priyëm k vrachu.
Пожал----а, ---о-дите ---ри---ой.
П__________ п________ в п________
П-ж-л-й-т-, п-д-ж-и-е в п-и-м-о-.
---------------------------------
Пожалуйста, подождите в приёмной. 0 Po-ha-u--ta---odo-----e ----iy---oy.P___________ p_________ v p_________P-z-a-u-s-a- p-d-z-d-t- v p-i-ë-n-y-------------------------------------Pozhaluysta, podozhdite v priyëmnoy.
Чем --мог- Ва- п-----?
Ч__ я м___ В__ п______
Ч-м я м-г- В-м п-м-ч-?
----------------------
Чем я могу Вам помочь? 0 Ch-m--- mo-u-Vam pom-ch-?C___ y_ m___ V__ p_______C-e- y- m-g- V-m p-m-c-ʹ--------------------------Chem ya mogu Vam pomochʹ?
Г-- - -ас-бо---?
Г__ у В__ б_____
Г-е у В-с б-л-т-
----------------
Где у Вас болит? 0 G-e-u --s-bolit?G__ u V__ b_____G-e u V-s b-l-t-----------------Gde u Vas bolit?
У -ен--пос-оя---е б-л- - с--не.
У м___ п_________ б___ в с_____
У м-н- п-с-о-н-ы- б-л- в с-и-е-
-------------------------------
У меня постоянные боли в спине. 0 U----ya---s--y-nn--- bo-i---spin-.U m____ p___________ b___ v s_____U m-n-a p-s-o-a-n-y- b-l- v s-i-e-----------------------------------U menya postoyannyye boli v spine.
У -еня иног-а-бо----жи---.
У м___ и_____ б____ ж_____
У м-н- и-о-д- б-л-т ж-в-т-
--------------------------
У меня иногда болит живот. 0 U me-y- -n--d- -o--- -hi-ot.U m____ i_____ b____ z______U m-n-a i-o-d- b-l-t z-i-o-.----------------------------U menya inogda bolit zhivot.
Да----ие в -о-я-к-.
Д_______ в п_______
Д-в-е-и- в п-р-д-е-
-------------------
Давление в порядке. 0 Da----i-- -----y---e.D________ v p________D-v-e-i-e v p-r-a-k-.---------------------Davleniye v poryadke.
Kor langt eit ord er, avheng av kor mykje informasjon det inneheld.
Det er vist ved ein amerikansk studie.
Forskarane undersøkte ord frå ti europeiske språk.
Det skjedde med hjelp av ei datamaskin.
Datamaskina køyrte eit program som analyserte forskjellige ord.
Med ein formel rekna maskina ut informasjonsinnhaldet.
Resultata var eintydige.
Di kortare eit ord er, di mindre informasjon ber det.
Det er interessant at vi brukar korte ord oftare enn lange.
Grunnen kan vere effektiviteten til språket.
Når vi snakkar, konsentrerer vi oss om det viktigaste.
Difor må ord som inneheld lite informasjon, vere korte.
Det garanterer at vi ikkje brukar for mykje tid på det uviktige.
Samenhengen mellom lengd og innhald har endå ein fordel.
Det sikrar at informasjonsinnhaldet er konstant.
Det tyder at vi kan seie like mykje på eit visst tidsrom.
For eksempel kan vi bruke få lange ord.
Eller vi kan bruke mange korte ord.
Det spelar inga rolle kva vi vel: Informasjonsinnhaldet er det same.
Difor får språket vårt ein regelbunden rytme.
Det gjer det lettare for tilhøyrarar å fylgje oss.
Viss informasjonsmengda alltid varierte, ville det vere vanskeleg.
Tilhøyrarane ville ha vanskar med å tilpasse seg språket vårt.
Dermed ville forståinga vorte vanskelegare.
Den som vil bli best mogleg forstått, bør velje korte ord.
Sidan korte ord blir betre forstått enn lange.
Difor gjeld prinsippet ‘keep it short and simple!’
Forkorta: KISS!