Ordlista

sv Personer   »   zh 人称

1 [ett]

Personer

Personer

1[一]

1 [Yī]

人称

[rénchēng]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
jag 我我 我 我 - 我 0
w- w- w- -- wǒ
jag och du 我-和-你 我 和 你 我 和 你 ----- 我 和 你 0
w------ǐ w- h- n- w- h- n- -------- wǒ hé nǐ
vi två 我们 两--俩 我- 两--- 我- 两-/- ------- 我们 两人/俩 0
w-me--li-n- --n/ --ǎ w---- l---- r--- l-- w-m-n l-ǎ-g r-n- l-ǎ -------------------- wǒmen liǎng rén/ liǎ
han 他他 他 他 - 他 0
-ā t- t- -- tā
han och hon 他 --她 他 和 她 他 和 她 ----- 他 和 她 0
t---é-tā t- h- t- t- h- t- -------- tā hé tā
de båda 他们 -人/俩 他- 两--- 他- 两-/- ------- 他们 两人/俩 0
tā--n-liǎ-g r--- liǎ t---- l---- r--- l-- t-m-n l-ǎ-g r-n- l-ǎ -------------------- tāmen liǎng rén/ liǎ
mannen 男- 男- 男- -- 男人 0
nán--n n----- n-n-é- ------ nánrén
kvinnan -人 女- 女- -- 女人 0
n--én n---- n-r-n ----- nǚrén
barnet 孩- 孩- 孩- -- 孩子 0
h--zi h---- h-i-i ----- háizi
en familj 一- -庭 一- 家- 一- 家- ----- 一个 家庭 0
y-gè j--t--g y--- j------ y-g- j-ā-í-g ------------ yīgè jiātíng
min familj 我的 家- /---家人 我- 家- /-- 家- 我- 家- /-的 家- ------------ 我的 家庭 /我的 家人 0
wǒ d- j-ātí-g/ -ǒ--------én w- d- j------- w- d- j----- w- d- j-ā-í-g- w- d- j-ā-é- --------------------------- wǒ de jiātíng/ wǒ de jiārén
Min familj är här. 我---庭 ---里 。 我- 家- 在 这- 。 我- 家- 在 这- 。 ------------ 我的 家庭 在 这里 。 0
wǒ-de-----í-- -à---h---. w- d- j------ z-- z----- w- d- j-ā-í-g z-i z-è-ǐ- ------------------------ wǒ de jiātíng zài zhèlǐ.
Jag är här. 我---这里-。 我 在 这- 。 我 在 这- 。 -------- 我 在 这里 。 0
Wǒ -ài--h-l-. W- z-- z----- W- z-i z-è-ǐ- ------------- Wǒ zài zhèlǐ.
Du är här. 你 --这里-。 你 在 这- 。 你 在 这- 。 -------- 你 在 这里 。 0
Nǐ -à- -hèl-. N- z-- z----- N- z-i z-è-ǐ- ------------- Nǐ zài zhèlǐ.
Han är här och hon är här. 他-在 -里---她-在--里-。 他 在 这- 和 她 在 这- 。 他 在 这- 和 她 在 这- 。 ----------------- 他 在 这里 和 她 在 这里 。 0
T--z----hè---h- t--zà- zhè--. T- z-- z---- h- t- z-- z----- T- z-i z-è-ǐ h- t- z-i z-è-ǐ- ----------------------------- Tā zài zhèlǐ hé tā zài zhèlǐ.
Vi är här. 我们 --这- 。 我- 在 这- 。 我- 在 这- 。 --------- 我们 在 这里 。 0
W---------z---ǐ. W---- z-- z----- W-m-n z-i z-è-ǐ- ---------------- Wǒmen zài zhèlǐ.
Ni är här. 你- --这--。 你- 在 这- 。 你- 在 这- 。 --------- 你们 在 这里 。 0
Nǐm-n zài--h--ǐ. N---- z-- z----- N-m-n z-i z-è-ǐ- ---------------- Nǐmen zài zhèlǐ.
De är alla här. 他们-- -----。 他- 都 在 这- 。 他- 都 在 这- 。 ----------- 他们 都 在 这里 。 0
T--en --u -ài--h-lǐ. T---- d-- z-- z----- T-m-n d-u z-i z-è-ǐ- -------------------- Tāmen dōu zài zhèlǐ.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Att använda språk för att bekämpa Alzheimers

De som vill förbli mentalt friska ska lära sig språk. Språkkunskaper kan skydda mot demens. Många vetenskapliga studier har visat detta. Den studerandes ålder spelar ingen roll alls. Det viktiga är att hjärnan tränas regelbundet. Att lära sig ett ordförråd aktiverar olika områden av hjärnan. Dessa områden styr viktiga kognitiva processer. Därför är flerspråkiga människor mer uppmärksamma. De kan också koncentrera sig bättre. Men flerspråkighet har ytterligare fördelar. Flerspråkiga människor kan fatta bättre beslut. Det vill säga de kommer till ett beslut snabbare. Det beror på att deras hjärna har lärt sig att välja. Den kan alltid minst två termer för en sak. Var och en av dessa termer är ett genomförbart alternativ. Därför fattar flerspråkiga människor ständigt beslut. Deras hjärna har övning i att välja mellan många saker. Och denna träning gynnar inte bara hjärnans talcentrum. Många områden i hjärnan drar nytta av flerspråkighet. Språkkunskaper innebär också bättre kognitiv kontroll. Naturligtvis förebygger inte språkkunskaper demens. Men hos flerspråkiga människor utvecklas sjukdomen långsammare. Och deras hjärna verkar bättre kunna motverka effekterna. Språkstuderandes symtom på demens visas i en svagare form. Förvirring och glömska är mindre allvarliga. Därför drar gamla som unga nytta av språkinlärning på samma sätt. Och: med varje språk blir det lättare att lära sig ett nytt. Så vi borde alla sträcka oss efter ordboken istället för medicin!
Visste du?
Albanska räknas bland de indo-germanska språken. Men det är inte nära besläktat med något annat språk i gruppen. Ingen vet exakt hur albanskan kom till. Idag talas det huvudsakligen i Albanien och Kosovo. Det är modersmål fär omkring 6 miljoner människor. Albanska är uppdelat i två stora dialektgrupper. Floden Shkumbin är skiljelinje mellan norra och södra dialekten. Inom vissa områden är det en märkbar skillnad mellan de två. Den skriftliga formen av albanska utvecklades inte förrän på 1900-talet. Språket skrivs med latinska bokstäver. Grammatiken liknar i viss mån grekiska och rumänska. Det är också möjligt att finna paralleller till sydslaviska språk. Alla dessa likheter måste ha uppstått från kontakter med dessa språk. Om du är intresserad av språk bör du definitivt lära dig albanska! Det är ett unikt språk!