Ordlista

sv Småprat 2   »   zh 简单对话2

21 [tjugoett]

Småprat 2

Småprat 2

21[二十一]

21 [Èrshíyī]

简单对话2

[jiǎndān duìhuà 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska kinesiska (förenklad) Spela Mer
Var kommer ni ifrån? 您-从-哪里 - ? 您 从 哪- 来 ? 您 从 哪- 来 ? ---------- 您 从 哪里 来 ? 0
nín---n--n--ǐ ---? n-- c--- n--- l--- n-n c-n- n-l- l-i- ------------------ nín cóng nǎlǐ lái?
Från Basel. 来自-巴塞尔 。 来- 巴-- 。 来- 巴-尔 。 -------- 来自 巴塞尔 。 0
Lá--- b-sè--r. L---- b--- ě-- L-i-ì b-s- ě-. -------------- Láizì bāsè ěr.
Basel ligger i Schweiz. 巴塞尔 位于 ---。 巴-- 位- 瑞- 。 巴-尔 位- 瑞- 。 ----------- 巴塞尔 位于 瑞士 。 0
B--- ěr-wè-y- ruì-hì. B--- ě- w---- r------ B-s- ě- w-i-ú r-ì-h-. --------------------- Bāsè ěr wèiyú ruìshì.
Får jag lov att presentera herr Müller? 我 可以-- - -绍 ---- --? 我 可- 向 您 介- 米--- 吗 ? 我 可- 向 您 介- 米-先- 吗 ? -------------------- 我 可以 向 您 介绍 米勒先生 吗 ? 0
W--k-yǐ x--n---í- j-è------ǐ--ēi x-ān----g-m-? W- k--- x---- n-- j------ m- l-- x-------- m-- W- k-y- x-à-g n-n j-è-h-o m- l-i x-ā-s-ē-g m-? ---------------------------------------------- Wǒ kěyǐ xiàng nín jièshào mǐ lēi xiānshēng ma?
Han är utlänning. 他-- 个--国--。 他 是 个 外-- 。 他 是 个 外-人 。 ----------- 他 是 个 外国人 。 0
Tā-shì-- -à-g-ó-r-n. T- s---- w----- r--- T- s-ì-è w-i-u- r-n- -------------------- Tā shìgè wàiguó rén.
Han talar flera språk. 他 会-说---种-语- 。 他 会 说 很-- 语- 。 他 会 说 很-种 语- 。 -------------- 他 会 说 很多种 语言 。 0
Tā-hu-----ō-h----ō z---g y----. T- h-- s--- h----- z---- y----- T- h-ì s-u- h-n-u- z-ǒ-g y-y-n- ------------------------------- Tā huì shuō hěnduō zhǒng yǔyán.
Är det första gången ni är här? 您 是--一--到----- - ? 您 是 第-- 到 这- 来 吗 ? 您 是 第-次 到 这- 来 吗 ? ------------------ 您 是 第一次 到 这里 来 吗 ? 0
N-n --- dì -ī---d-----èlǐ-l-----? N-- s-- d- y--- d-- z---- l-- m-- N-n s-ì d- y-c- d-o z-è-ǐ l-i m-? --------------------------------- Nín shì dì yīcì dào zhèlǐ lái ma?
Nej, jag var här redan förra året. 不是-- - 去年 已- 来过----了-。 不--- 我 去- 已- 来- 这- 了 。 不-的- 我 去- 已- 来- 这- 了 。 ---------------------- 不是的, 我 去年 已经 来过 这里 了 。 0
B--h--de,-wǒ -ùni-n yǐjī-g -á------hèlǐ l-. B---- d-- w- q----- y----- l----- z---- l-- B-s-ì d-, w- q-n-á- y-j-n- l-i-u- z-è-ǐ l-. ------------------------------------------- Bùshì de, wǒ qùnián yǐjīng láiguò zhèlǐ le.
Men bara en vecka. 但- -是-一--星期-。 但- 只- 一- 星- 。 但- 只- 一- 星- 。 ------------- 但是 只是 一个 星期 。 0
D--s-ì z-ǐs-ì---gè -----í. D----- z----- y--- x------ D-n-h- z-ǐ-h- y-g- x-n-q-. -------------------------- Dànshì zhǐshì yīgè xīngqí.
Hur trivs ni här hos oss? 您--欢--- -- 地--- ? 您 喜- 我- 这- 地- 吗 ? 您 喜- 我- 这- 地- 吗 ? ----------------- 您 喜欢 我们 这个 地方 吗 ? 0
Ní---ǐ-uā----me- z-èg--dì-ān--ma? N-- x----- w---- z---- d----- m-- N-n x-h-ā- w-m-n z-è-e d-f-n- m-? --------------------------------- Nín xǐhuān wǒmen zhège dìfāng ma?
Mycket bra. Folk är trevliga. 我 很 喜欢 (-个地方)- 这----们 - -- 。 我 很 喜- (------ 这-- 人- 很 友- 。 我 很 喜- (-个-方-, 这-的 人- 很 友- 。 ---------------------------- 我 很 喜欢 (这个地方), 这里的 人们 很 友善 。 0
Wǒ -ě--xǐ-u----zh-ge----āng)- --èlǐ ---r------hě--yǒ-s-àn. W- h-- x----- (----- d------- z---- d- r----- h-- y------- W- h-n x-h-ā- (-h-g- d-f-n-)- z-è-ǐ d- r-n-e- h-n y-u-h-n- ---------------------------------------------------------- Wǒ hěn xǐhuān (zhège dìfāng), zhèlǐ de rénmen hěn yǒushàn.
Och jag tycker om landskapet också. 我-也 喜欢 这里--自然--- 。 我 也 喜- 这-- 自- 风- 。 我 也 喜- 这-的 自- 风- 。 ------------------ 我 也 喜欢 这里的 自然 风光 。 0
W- ---x----n zhè-- d- --rán --n-guā--. W- y- x----- z---- d- z---- f--------- W- y- x-h-ā- z-è-ǐ d- z-r-n f-n-g-ā-g- -------------------------------------- Wǒ yě xǐhuān zhèlǐ de zìrán fēngguāng.
Vad har ni för yrke? 您 - -什么-工作的-? 您 是 做-- 工-- ? 您 是 做-么 工-的 ? ------------- 您 是 做什么 工作的 ? 0
N-----ì-zuò -h--me--ō------d-? N-- s-- z-- s----- g------ d-- N-n s-ì z-ò s-é-m- g-n-z-ò d-? ------------------------------ Nín shì zuò shénme gōngzuò de?
Jag är översättare. 我 是--译-。 我 是 翻- 。 我 是 翻- 。 -------- 我 是 翻译 。 0
Wǒ --ì -ā---. W- s-- f----- W- s-ì f-n-ì- ------------- Wǒ shì fānyì.
Jag översätter böcker. 我--译-书 。 我 翻- 书 。 我 翻- 书 。 -------- 我 翻译 书 。 0
Wǒ ---y---hū. W- f---- s--- W- f-n-ì s-ū- ------------- Wǒ fānyì shū.
Är ni här ensam? 您--己 --人----- 吗-? 您 自- 一-- 在 这- 吗 ? 您 自- 一-人 在 这- 吗 ? ----------------- 您 自己 一个人 在 这里 吗 ? 0
Nín -ì-ǐ ---- r-n z-- ----- -a? N-- z--- y--- r-- z-- z---- m-- N-n z-j- y-g- r-n z-i z-è-ǐ m-? ------------------------------- Nín zìjǐ yīgè rén zài zhèlǐ ma?
Nej, min fru / min man är här också. 不-的, 我的--/--丈夫-----这儿-。 不--- 我-------- 也 在 这- 。 不-的- 我-妻-/-的-夫 也 在 这- 。 ----------------------- 不是的, 我的妻子/我的丈夫 也 在 这儿 。 0
B----------ǒ -e-q-z-/ -ǒ de zh--g-ū yě z-- z--'--. B---- d-- w- d- q---- w- d- z------ y- z-- z------ B-s-ì d-, w- d- q-z-/ w- d- z-à-g-ū y- z-i z-è-e-. -------------------------------------------------- Bùshì de, wǒ de qīzi/ wǒ de zhàngfū yě zài zhè'er.
Och där är mina båda barn. 我的 两- 孩子 ---- 。 我- 两- 孩- 在 那- 。 我- 两- 孩- 在 那- 。 --------------- 我的 两个 孩子 在 那里 。 0
Wǒ d--l-ǎ-- g- -á--i-z-----l-. W- d- l---- g- h---- z-- n---- W- d- l-ǎ-g g- h-i-i z-i n-l-. ------------------------------ Wǒ de liǎng gè háizi zài nàlǐ.

Romanska språk

700 miljoner människor talar ett romanskt språk som sitt modersmål. Därmed rankas den romanska språkgruppen blan de mest betydelsefulla i världen. Romanska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Alla romanska språk har sitt ursprung i latin. Detta innebär att de är ättlingar till språket i Rom. Grunden till alla romanska språk är vulgärlatinet. Varmed menas det latin som talades under den sena antiken. Vulgärlatinet spreds över hela Europa genom romerska erövringar. Därifrån utvecklades romanska språk och dialekter. Latin i sig självt är ett italienskt språk. Det finns totalt cirka 15 romanska språk. Det exakta antalet är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Ett fåtal romanska språk har dött ut under åren. Men nya språk baserade på romanska språk har också utvecklats. De är kreolspråk. Idag är spanskan det största romanska språket i världen. Det tillhör världsspråken med mer än 380 miljoner människor. Romanska språk är mycket intressanta för forskare. Därför att denna språkgrupps historia är väl dokumenterad. Latinska eller romerska texter har funnits i 2.500 år. Lingvister använder dem för att undersöka utvecklingen av de enskilda språken. Därmed kan de regler, från vilket ett språk utvecklas, undersökas. Många av dessa resultat kan överföras till andra språk. Grammatiken i romanska språk är konstruerad på liknande sätt. Men framför allt liknar språkens vokabulär varandra. Om en person talar ett romanskt språk, kan han lätt lära sig ett annat. Tack så mycket, det latinska språket!
Visste du?
Det japanska språket är säkerligen ett av de mest fascinerande. Många människor finner skrivsystemet speciellt intressant. Det består av kinesiska symboler och två stavelser. Ett annat kännetecken för japanska är att det har många dialekter. Dessa skiljer sig i vissa fall betydligt från varandra. Det är alltså möjligt att två japansktalande från olika regioner inte förstår varandra. Japanskan har en melodisk accent. Om ett ord behöver strykas under talas det inte högre. Ljudens tonhöjd är varierande. Ungefär 130 miljoner människor talar japanska. Naturligtvis bor majoriteten av dessa i Japan. Det finns också stora grupper av japansktalande i Brasilien och Nordamerika. De är ättlingar till japanska emigranter. Det finns relativt få som har japanska som andraspråk. Det är exakt vad som borde motivera oss att lära oss detta spännande språk!