Ordlista

sv Småprat 2   »   mk Мал разговор 2

21 [tjugoett]

Småprat 2

Småprat 2

21 [дваесет и еден]

21 [dvayesyet i yedyen]

Мал разговор 2

[Mal razguovor 2]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Var kommer ni ifrån? О-----е-до-ѓате? О- к--- д------- О- к-д- д-а-а-е- ---------------- Од каде доаѓате? 0
O- k-d-- ----a---? O- k---- d-------- O- k-d-e d-a-a-y-? ------------------ Od kadye doaѓatye?
Från Basel. Од-Б----. О- Б----- О- Б-з-л- --------- Од Базел. 0
O- -----l. O- B------ O- B-z-e-. ---------- Od Bazyel.
Basel ligger i Schweiz. Базел с--нао-а ---Шва-ц-р-ј-. Б---- с- н---- в- Ш---------- Б-з-л с- н-о-а в- Ш-а-ц-р-ј-. ----------------------------- Базел се наоѓа во Швајцарија. 0
Baz-----ye--ao-- vo --vaјtzar--a. B----- s-- n---- v- S------------ B-z-e- s-e n-o-a v- S-v-ј-z-r-ј-. --------------------------------- Bazyel sye naoѓa vo Shvaјtzariјa.
Får jag lov att presentera herr Müller? См-а--л- -- ви -о-п--т-та-ам-го---ди-от----ер? С---- л- д- в- г- п--------- г--------- М----- С-е-м л- д- в- г- п-е-с-а-а- г-с-о-и-о- М-л-р- ---------------------------------------------- Смеам ли да ви го претставам господинот Милер? 0
Sm--am ----a -i -u--p-y----a-a- g------i-ot-M-l--r? S----- l- d- v- g-- p---------- g---------- M------ S-y-a- l- d- v- g-o p-y-t-t-v-m g-o-p-d-n-t M-l-e-? --------------------------------------------------- Smyeam li da vi guo pryetstavam guospodinot Milyer?
Han är utlänning. Тој-- -транец. Т-- е с------- Т-ј е с-р-н-ц- -------------- Тој е странец. 0
Toј ye st-a-ye-z. T-- y- s--------- T-ј y- s-r-n-e-z- ----------------- Toј ye stranyetz.
Han talar flera språk. То--зб--у-а-п--е-е ---и-и. Т-- з------ п----- ј------ Т-ј з-о-у-а п-в-ќ- ј-з-ц-. -------------------------- Тој зборува повеќе јазици. 0
T-- -b--oova povy---y- ј-z----. T-- z------- p-------- ј------- T-ј z-o-o-v- p-v-e-j-e ј-z-t-i- ------------------------------- Toј zboroova povyekjye јazitzi.
Är det första gången ni är här? Д-ли--------- -- прв-п--? Д--- с-- о--- п- п-- п--- Д-л- с-е о-д- п- п-в п-т- ------------------------- Дали сте овде по прв пат? 0
Da-i -tye o--ye po--rv-p-t? D--- s--- o---- p- p-- p--- D-l- s-y- o-d-e p- p-v p-t- --------------------------- Dali stye ovdye po prv pat?
Nej, jag var här redan förra året. Н-, ј---веќе б-в -в---минат-та-год-на. Н-- ј-- в--- б-- о--- м------- г------ Н-, ј-с в-ќ- б-в о-д- м-н-т-т- г-д-н-. -------------------------------------- Не, јас веќе бев овде минатата година. 0
Ny-, -a--vyekjy---y-v--vd-- -ina---- gu--in-. N--- ј-- v------ b--- o---- m------- g------- N-e- ј-s v-e-j-e b-e- o-d-e m-n-t-t- g-o-i-a- --------------------------------------------- Nye, јas vyekjye byev ovdye minatata guodina.
Men bara en vecka. Н- са-о ед-а-с-дми-а. Н- с--- е--- с------- Н- с-м- е-н- с-д-и-а- --------------------- Но само една седмица. 0
No ------edna -yedm---a. N- s--- y---- s--------- N- s-m- y-d-a s-e-m-t-a- ------------------------ No samo yedna syedmitza.
Hur trivs ni här hos oss? Ка-- ----- д-па-а--а---а-? К--- В- с- д----- к-- н--- К-к- В- с- д-п-ѓ- к-ј н-с- -------------------------- Како Ви се допаѓа кај нас? 0
K--o Vi-sy- d-p--a --ј na-? K--- V- s-- d----- k-- n--- K-k- V- s-e d-p-ѓ- k-ј n-s- --------------------------- Kako Vi sye dopaѓa kaј nas?
Mycket bra. Folk är trevliga. М--гу до--о. --ѓет---е ---е---. М---- д----- Л----- с- љ------- М-о-у д-б-о- Л-ѓ-т- с- љ-б-з-и- ------------------------------- Многу добро. Луѓето се љубезни. 0
M-o-uoo--o-ro. -o--y--o -y- l-ooby---i. M------ d----- L------- s-- l---------- M-o-u-o d-b-o- L-o-y-t- s-e l-o-b-e-n-. --------------------------------------- Mnoguoo dobro. Looѓyeto sye ljoobyezni.
Och jag tycker om landskapet också. И-о-ол----а-ми-се----аѓа и--о так-. И о-------- м- с- д----- и--- т---- И о-о-и-а-а м- с- д-п-ѓ- и-т- т-к-. ----------------------------------- И околината ми се допаѓа исто така. 0
I -k-l--ata -- s-e -o-aѓa-i-to---k-. I o-------- m- s-- d----- i--- t---- I o-o-i-a-a m- s-e d-p-ѓ- i-t- t-k-. ------------------------------------ I okolinata mi sye dopaѓa isto taka.
Vad har ni för yrke? Што --е-по з-н--т? Ш-- с-- п- з------ Ш-о с-е п- з-н-е-? ------------------ Што сте по занает? 0
S--o----e--o z-n-y--? S--- s--- p- z------- S-t- s-y- p- z-n-y-t- --------------------- Shto stye po zanayet?
Jag är översättare. Ј--------ре--д-вач. Ј-- с-- п---------- Ј-с с-м п-е-е-у-а-. ------------------- Јас сум преведувач. 0
Ј-- s-o- pryevyed--v---. Ј-- s--- p-------------- Ј-s s-o- p-y-v-e-o-v-c-. ------------------------ Јas soom pryevyedoovach.
Jag översätter böcker. Јас --е------- кн--и. Ј-- п--------- к----- Ј-с п-е-е-у-а- к-и-и- --------------------- Јас преведувам книги. 0
Јa- p-y--yed--vam -ni---. Ј-- p------------ k------ Ј-s p-y-v-e-o-v-m k-i-u-. ------------------------- Јas pryevyedoovam knigui.
Är ni här ensam? Д-л---те------о-де? Д--- с-- с--- о---- Д-л- с-е с-м- о-д-? ------------------- Дали сте сами овде? 0
D--- --ye-sa-i -v---? D--- s--- s--- o----- D-l- s-y- s-m- o-d-e- --------------------- Dali stye sami ovdye?
Nej, min fru / min man är här också. Не- мој--а-с-п--га-- -ој-- ------ е ---о-т--а о---. Н-- м----- с------ / м---- с----- е и--- т--- о---- Н-, м-ј-т- с-п-у-а / м-ј-т с-п-у- е и-т- т-к- о-д-. --------------------------------------------------- Не, мојата сопруга / мојот сопруг е исто така овде. 0
Nye, moјa-a -o--o--ua-------- so--oo-u--e-is-- t--- --dye. N--- m----- s-------- / m---- s------- y- i--- t--- o----- N-e- m-ј-t- s-p-o-g-a / m-ј-t s-p-o-g- y- i-t- t-k- o-d-e- ---------------------------------------------------------- Nye, moјata soproogua / moјot soproogu ye isto taka ovdye.
Och där är mina båda barn. А т-м- -- -ои-е -ве д---. А т--- с- м---- д-- д---- А т-м- с- м-и-е д-е д-ц-. ------------------------- А таму се моите две деца. 0
A-t-mo- s-e -oit-e-d-ye--y----. A t---- s-- m----- d--- d------ A t-m-o s-e m-i-y- d-y- d-e-z-. ------------------------------- A tamoo sye moitye dvye dyetza.

Romanska språk

700 miljoner människor talar ett romanskt språk som sitt modersmål. Därmed rankas den romanska språkgruppen blan de mest betydelsefulla i världen. Romanska språk tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Alla romanska språk har sitt ursprung i latin. Detta innebär att de är ättlingar till språket i Rom. Grunden till alla romanska språk är vulgärlatinet. Varmed menas det latin som talades under den sena antiken. Vulgärlatinet spreds över hela Europa genom romerska erövringar. Därifrån utvecklades romanska språk och dialekter. Latin i sig självt är ett italienskt språk. Det finns totalt cirka 15 romanska språk. Det exakta antalet är svårt att avgöra. Det är ofta oklart huruvida det är självständiga språk eller bara dialekter. Ett fåtal romanska språk har dött ut under åren. Men nya språk baserade på romanska språk har också utvecklats. De är kreolspråk. Idag är spanskan det största romanska språket i världen. Det tillhör världsspråken med mer än 380 miljoner människor. Romanska språk är mycket intressanta för forskare. Därför att denna språkgrupps historia är väl dokumenterad. Latinska eller romerska texter har funnits i 2.500 år. Lingvister använder dem för att undersöka utvecklingen av de enskilda språken. Därmed kan de regler, från vilket ett språk utvecklas, undersökas. Många av dessa resultat kan överföras till andra språk. Grammatiken i romanska språk är konstruerad på liknande sätt. Men framför allt liknar språkens vokabulär varandra. Om en person talar ett romanskt språk, kan han lätt lära sig ett annat. Tack så mycket, det latinska språket!
Visste du?
Det japanska språket är säkerligen ett av de mest fascinerande. Många människor finner skrivsystemet speciellt intressant. Det består av kinesiska symboler och två stavelser. Ett annat kännetecken för japanska är att det har många dialekter. Dessa skiljer sig i vissa fall betydligt från varandra. Det är alltså möjligt att två japansktalande från olika regioner inte förstår varandra. Japanskan har en melodisk accent. Om ett ord behöver strykas under talas det inte högre. Ljudens tonhöjd är varierande. Ungefär 130 miljoner människor talar japanska. Naturligtvis bor majoriteten av dessa i Japan. Det finns också stora grupper av japansktalande i Brasilien och Nordamerika. De är ättlingar till japanska emigranter. Det finns relativt få som har japanska som andraspråk. Det är exakt vad som borde motivera oss att lära oss detta spännande språk!