Ordlista

sv I skolan   »   bg В училище

4 [fyra]

I skolan

I skolan

4 [четири]

4 [chetiri]

В училище

[V uchilishche]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Var är vi? Къ-е-сме? К--- с--- К-д- с-е- --------- Къде сме? 0
Kyde-sme? K--- s--- K-d- s-e- --------- Kyde sme?
Vi är i skolan. Ние---е----ч--ищ-. Н-- с-- в у------- Н-е с-е в у-и-и-е- ------------------ Ние сме в училище. 0
N----me-- u-----shch-. N-- s-- v u----------- N-e s-e v u-h-l-s-c-e- ---------------------- Nie sme v uchilishche.
Vi har lektion. Им-м- ча---е. И---- ч------ И-а-е ч-с-в-. ------------- Имаме часове. 0
Imame-----o--. I---- c------- I-a-e c-a-o-e- -------------- Imame chasove.
Det där är eleverna. Тов- са --е-----е. Т--- с- у--------- Т-в- с- у-е-и-и-е- ------------------ Това са учениците. 0
T-v- -- --he--ts--e. T--- s- u----------- T-v- s- u-h-n-t-i-e- -------------------- Tova sa uchenitsite.
Det där är lärarinnan. Т--- - у---е--ата. Т--- е у---------- Т-в- е у-и-е-к-т-. ------------------ Това е учителката. 0
To-- ye--ch--e-k---. T--- y- u----------- T-v- y- u-h-t-l-a-a- -------------------- Tova ye uchitelkata.
Det där är klassen. Това - кла-ъ-. Т--- е к------ Т-в- е к-а-ъ-. -------------- Това е класът. 0
T-va--e klasyt. T--- y- k------ T-v- y- k-a-y-. --------------- Tova ye klasyt.
Vad gör vi? Ка-в- -ра--м н--? К---- п----- н--- К-к-о п-а-и- н-е- ----------------- Какво правим ние? 0
K--v- -rav-- ni-? K---- p----- n--- K-k-o p-a-i- n-e- ----------------- Kakvo pravim nie?
Vi lär oss. Н-- -ч--. Н-- у---- Н-е у-и-. --------- Ние учим. 0
N-e-uch-m. N-- u----- N-e u-h-m- ---------- Nie uchim.
Vi lär oss ett språk. Н-е-уч---е--к. Н-- у--- е---- Н-е у-и- е-и-. -------------- Ние учим език. 0
Nie-uc-i--yez--. N-- u---- y----- N-e u-h-m y-z-k- ---------------- Nie uchim yezik.
Jag lär mig engelska. Аз у-- а-г-и-ск-. А- у-- а--------- А- у-а а-г-и-с-и- ----------------- Аз уча английски. 0
Az uc-a--ngli---i. A- u--- a--------- A- u-h- a-g-i-s-i- ------------------ Az ucha angliyski.
Du lär dig spanska. Ти-у-иш-ис-а-с--. Т- у--- и-------- Т- у-и- и-п-н-к-. ----------------- Ти учиш испански. 0
T--u-his--is--nsk-. T- u----- i-------- T- u-h-s- i-p-n-k-. ------------------- Ti uchish ispanski.
Han lär sig tyska. Т-й --и-немс-и. Т-- у-- н------ Т-й у-и н-м-к-. --------------- Той учи немски. 0
T-- u--i -e----. T-- u--- n------ T-y u-h- n-m-k-. ---------------- Toy uchi nemski.
Vi lär oss franska. Ни- --им-фре--ки. Н-- у--- ф------- Н-е у-и- ф-е-с-и- ----------------- Ние учим френски. 0
N-e-uc----frens-i. N-- u---- f------- N-e u-h-m f-e-s-i- ------------------ Nie uchim frenski.
Ni lär er italienska. В---уч--е-ит---ански. В-- у---- и---------- В-е у-и-е и-а-и-н-к-. --------------------- Вие учите италиански. 0
V-- u-------t--i--s-i. V-- u----- i---------- V-e u-h-t- i-a-i-n-k-. ---------------------- Vie uchite italianski.
De lär sig ryska. Т--у-а--ру-ки. Т- у--- р----- Т- у-а- р-с-и- -------------- Те учат руски. 0
Te ----t--us--. T- u---- r----- T- u-h-t r-s-i- --------------- Te uchat ruski.
Att lära sig språk är intressant. Д- ----ча--------- -н-ересно. Д- с- у--- е---- е и--------- Д- с- у-а- е-и-и е и-т-р-с-о- ----------------------------- Да се учат езици е интересно. 0
Da -- --hat --zi--i--- -----esn-. D- s- u---- y------ y- i--------- D- s- u-h-t y-z-t-i y- i-t-r-s-o- --------------------------------- Da se uchat yezitsi ye interesno.
Vi vill förstå människor. Ни- -ск-ме-д- р-зби---е--о-ата. Н-- и----- д- р-------- х------ Н-е и-к-м- д- р-з-и-а-е х-р-т-. ------------------------------- Ние искаме да разбираме хората. 0
N----ska-e----ra-b---me---o-a--. N-- i----- d- r-------- k------- N-e i-k-m- d- r-z-i-a-e k-o-a-a- -------------------------------- Nie iskame da razbirame khorata.
Vi vill tala med människor. Ни--и-кам---- -аз--в--яме --хор-та. Н-- и----- д- р---------- с х------ Н-е и-к-м- д- р-з-о-а-я-е с х-р-т-. ----------------------------------- Ние искаме да разговаряме с хората. 0
Nie--ska-e-da razgov---am- s kh-rat-. N-- i----- d- r----------- s k------- N-e i-k-m- d- r-z-o-a-y-m- s k-o-a-a- ------------------------------------- Nie iskame da razgovaryame s khorata.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Modersmålsdagen

Älskar du ditt modersmål? Då ska du fira den i framtiden! Och alltid den 21 februari! Det är den internationella modersmålsdagen. Den har firats varje år sedan år 2000. UNESCO etablerade dagen. UNESCO är en Förenta Nationernas (FN) organisation. De sysslar med ämnen inom vetenskap, utbildning och kultur. UNESCO strävar efter att skydda mänsklighetens kulturarv. Även språk är ett kulturarv. Därför måste de skyddas, odlas och främjas. Språklig mångfald firas den 21 februari. Det uppskattas att det finns 6.000 till 7.000 språk över hela världen. Hälften av dem hotas dock av utrotning. Varannan vecka förloras ett språk för alltid. Ändå är varje språk en enorm rikedom av kunskap. Kunskapen om en nations människor samlas i språk. En nations historia återspeglas i dess språk. Erfarenheter och traditioner förs också vidare genom Därför är modersmålet ett inslag i varje nationell identitet. När ett språk dör ut, går mer än bara ord förlorade. Och allt detta är tänkt att firas den 21 februari. Människor borde förstå vilken betydelse språk har. Och de borde reflektera över vad de kan göra för att skydda språket. Så visa ditt språk att det är viktigt för dig! Du kunde kanske baka en tårta åt det? Och skriva i fin kristyr på det. På ditt ‘modersmål’ naturligtvis!
Visste du?
Bosniska är ett sydslaviskt språk. Det talas först och främst i Bosnien och Herzegovina. Det talas även av folkgrupper i Serbien, Kroatien, Makedonien och Montenegro. Bosniska är modersmål för ungefär 2,5 miljoner människor. Det är mycket likt kroatiska och serbiska. Vokabulär, stavning och grammatik hos de 3 språken skiljer sig endast obetydligt. En person som talar bosniska förstår lätt serbiska och kroatiska. Därför har det bosniska språkets status ofta diskuterats. Vissa lingvister tvivlar på att bosniska är ett språk överhuvudtaget. De menar att det bara är en dialekt av det serbokroatiska språket. De många utländska influenserna i bosniska språket är intressanta. Tidigare tillhörde regionen Orienten och Västvärlden på en roterande basis. Därför finns der många arabiska, turkiska och persiska termer i vokabulären. Det är faktiskt mycket sällsynt i slaviska språk. Men det gör det bosniska språket mycket unikt.