Ordlista

sv Adjektiv 3   »   bg Прилагателни 3

80 [åttio]

Adjektiv 3

Adjektiv 3

80 [осемдесет]

80 [osemdeset]

Прилагателни 3

[Prilagatelni 3]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Hon har en hund. Т- -ма--у--. Т- и-- к---- Т- и-а к-ч-. ------------ Тя има куче. 0
T-----a-kuch-. T-- i-- k----- T-a i-a k-c-e- -------------- Tya ima kuche.
Hunden är stor. К---то е--о-ям-. К----- е г------ К-ч-т- е г-л-м-. ---------------- Кучето е голямо. 0
K---eto -e golyamo. K------ y- g------- K-c-e-o y- g-l-a-o- ------------------- Kucheto ye golyamo.
Hon har en stor hund. Тя --а -о-ям- --че. Т- и-- г----- к---- Т- и-а г-л-м- к-ч-. ------------------- Тя има голямо куче. 0
Ty- ima------m- k-ch-. T-- i-- g------ k----- T-a i-a g-l-a-o k-c-e- ---------------------- Tya ima golyamo kuche.
Hon har ett hus. Тя-има --ща. Т- и-- к---- Т- и-а к-щ-. ------------ Тя има къща. 0
Tya ----kysh-h-. T-- i-- k------- T-a i-a k-s-c-a- ---------------- Tya ima kyshcha.
Huset är litet. Къщ--- - --л-а. К----- е м----- К-щ-т- е м-л-а- --------------- Къщата е малка. 0
Ky-hc-at--y--ma-ka. K-------- y- m----- K-s-c-a-a y- m-l-a- ------------------- Kyshchata ye malka.
Hon har ett litet hus. Т- --- -а--а--ъ-а. Т- и-- м---- к---- Т- и-а м-л-а к-щ-. ------------------ Тя има малка къща. 0
T-a-i-- mal-a -yshc--. T-- i-- m---- k------- T-a i-a m-l-a k-s-c-a- ---------------------- Tya ima malka kyshcha.
Han bor på ett hotell. Той-е---седн-л-в хот-л. Т-- е о------- в х----- Т-й е о-с-д-а- в х-т-л- ----------------------- Той е отседнал в хотел. 0
To- ye---se-na- --k----l. T-- y- o------- v k------ T-y y- o-s-d-a- v k-o-e-. ------------------------- Toy ye otsednal v khotel.
Hotellet är billigt. Х-телъ- ---в---. Х------ е е----- Х-т-л-т е е-т-н- ---------------- Хотелът е евтин. 0
K--t---t y- y---in. K------- y- y------ K-o-e-y- y- y-v-i-. ------------------- Khotelyt ye yevtin.
Han bor på ett billigt hotell. То--е -т--д----в -вти--хо-е-. Т-- е о------- в е---- х----- Т-й е о-с-д-а- в е-т-н х-т-л- ----------------------------- Той е отседнал в евтин хотел. 0
T----- -------l-- y-vt-----o-e-. T-- y- o------- v y----- k------ T-y y- o-s-d-a- v y-v-i- k-o-e-. -------------------------------- Toy ye otsednal v yevtin khotel.
Han har en bil. Т-й има-к--а. Т-- и-- к---- Т-й и-а к-л-. ------------- Той има кола. 0
Toy i-a k---. T-- i-- k---- T-y i-a k-l-. ------------- Toy ima kola.
Bilen är dyr. К--ата-------а. К----- е с----- К-л-т- е с-ъ-а- --------------- Колата е скъпа. 0
K---t- y--skyp-. K----- y- s----- K-l-t- y- s-y-a- ---------------- Kolata ye skypa.
Han har en dyr bil. То- има ск-па --л-. Т-- и-- с---- к---- Т-й и-а с-ъ-а к-л-. ------------------- Той има скъпа кола. 0
Toy-i-a --ypa -ol-. T-- i-- s---- k---- T-y i-a s-y-a k-l-. ------------------- Toy ima skypa kola.
Han läser en roman. То--ч-т- р---н. Т-- ч--- р----- Т-й ч-т- р-м-н- --------------- Той чете роман. 0
T-y---e-e-ro---. T-- c---- r----- T-y c-e-e r-m-n- ---------------- Toy chete roman.
Romanen är långtråkig. Р-ма-ът-е с-у-ен. Р------ е с------ Р-м-н-т е с-у-е-. ----------------- Романът е скучен. 0
Ro-a--t -e s-uc---. R------ y- s------- R-m-n-t y- s-u-h-n- ------------------- Romanyt ye skuchen.
Han läser en långtråkig roman. Т---чет---ку-ен -ома-. Т-- ч--- с----- р----- Т-й ч-т- с-у-е- р-м-н- ---------------------- Той чете скучен роман. 0
T-------e---uche- ro-a-. T-- c---- s------ r----- T-y c-e-e s-u-h-n r-m-n- ------------------------ Toy chete skuchen roman.
Hon ser en film. Т----ед- -и-м. Т- г---- ф---- Т- г-е-а ф-л-. -------------- Тя гледа филм. 0
Tya---------l-. T-- g---- f---- T-a g-e-a f-l-. --------------- Tya gleda film.
Filmen är spännande. Фи-м---е--а-р-г-а-. Ф----- е н--------- Ф-л-ъ- е н-п-е-н-т- ------------------- Филмът е напрегнат. 0
Filmyt ---n-pr---at. F----- y- n--------- F-l-y- y- n-p-e-n-t- -------------------- Filmyt ye napregnat.
Hon ser en spännande film. Т----еда-нап--гна- ф-лм. Т- г---- н-------- ф---- Т- г-е-а н-п-е-н-т ф-л-. ------------------------ Тя гледа напрегнат филм. 0
T-a gl-da---pr--n----il-. T-- g---- n-------- f---- T-a g-e-a n-p-e-n-t f-l-. ------------------------- Tya gleda napregnat film.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Akademikers språk

Akademikers språk är ett språk i sig. Det används för speciella diskussioner. Det används också i akademiska publikationer. Tidigare fanns det enhetliga akademiska språk. I den europeiska regionen dominerade länge latinet. Idag är, å andra sidan, engelska det mest dominerande språket. Akademiska språk är en typ av vardagsspråk. De innehåller många specifika termer. Deras viktigaste funktioner är standardisering och formalisering. Vissa säger att akademiker talar obegripligt med flit. När någonting är komplicerat, verkar det smartare. Men den akademiska världen orienterar sig ofta mot sanningen. Därför bör den använda ett neutralt språk. Där finns ingen plats för retoriska element eller målande tal. Men det finns många exempel på överdrivet komplicerat språk. Och det verkar som om komplicerat språk fascinerar människan! Studier visar att vi litar mer på svårare språk. Försökspersoner fick svara på några frågor. Detta innebar att de fick välja mellan flera svar. Vissa svar formulerades enkelt och andra på ett mycket komplicerat sätt. De flesta försökspersonerna valde det mer komplexa svaret. Men det var inte meningsfullt på något sätt! Försökspersonerna förleddes av språket. Även om innehållet var absurt, var de imponerade av formen. Men att skriva på ett komplicerat sätt är inte alltid en konst. Man kan lära sig att förpacka enkelt innehåll i ett komplext språk. Att uttrycka svåra saker är å andra sidan inte så enkelt. Så ibland är det enkla verkligen komplext…