Ordlista

sv Gå och handla   »   bg Пазаруване

54 [femtiofyra]

Gå och handla

Gå och handla

54 [петдесет и четири]

54 [petdeset i chetiri]

Пазаруване

[Pazaruvane]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska bulgariska Spela Mer
Jag skulle vilja köpa en present. Бих -скал - и-к--а да-куп- п----ъ-. Бих искал / искала да купя подарък. Б-х и-к-л / и-к-л- д- к-п- п-д-р-к- ----------------------------------- Бих искал / искала да купя подарък. 0
B-k--i-k-- / iska-a-d--ku-ya -oda-yk. Bikh iskal / iskala da kupya podaryk. B-k- i-k-l / i-k-l- d- k-p-a p-d-r-k- ------------------------------------- Bikh iskal / iskala da kupya podaryk.
Men inget som är för dyrt. Н- не не-о--река-е---с-ъпо. Но не нещо прекалено скъпо. Н- н- н-щ- п-е-а-е-о с-ъ-о- --------------------------- Но не нещо прекалено скъпо. 0
N--n---eshc---p----l--- -kypo. No ne neshcho prekaleno skypo. N- n- n-s-c-o p-e-a-e-o s-y-o- ------------------------------ No ne neshcho prekaleno skypo.
Kanske en handväska? Мож- б- д-м-ка чан-а? Може би дамска чанта? М-ж- б- д-м-к- ч-н-а- --------------------- Може би дамска чанта? 0
M-z---bi d-ms-----a--a? Mozhe bi damska chanta? M-z-e b- d-m-k- c-a-t-? ----------------------- Mozhe bi damska chanta?
Vilken färg skulle ni vilja ha? К-----цв----ел-ет-? Какъв цвят желаете? К-к-в ц-я- ж-л-е-е- ------------------- Какъв цвят желаете? 0
Ka--- -sv-at-z---a-t-? Kakyv tsvyat zhelaete? K-k-v t-v-a- z-e-a-t-? ---------------------- Kakyv tsvyat zhelaete?
Svart, brun eller vit? Ч-рен- --ф---и-и --л? Черен, кафяв или бял? Ч-р-н- к-ф-в и-и б-л- --------------------- Черен, кафяв или бял? 0
C--r--, -afy-v-i---bya-? Cheren, kafyav ili byal? C-e-e-, k-f-a- i-i b-a-? ------------------------ Cheren, kafyav ili byal?
En stor eller en liten? Голям---ли-м-л--? Голяма или малка? Г-л-м- и-и м-л-а- ----------------- Голяма или малка? 0
G-----a ----m--k-? Golyama ili malka? G-l-a-a i-i m-l-a- ------------------ Golyama ili malka?
Får jag se på den där? Може-л- д- -и----аз-? Може ли да видя тази? М-ж- л- д- в-д- т-з-? --------------------- Може ли да видя тази? 0
Mo--e li da -id-a ta--? Mozhe li da vidya tazi? M-z-e l- d- v-d-a t-z-? ----------------------- Mozhe li da vidya tazi?
Är den av läder? От к--- -и -? От кожа ли е? О- к-ж- л- е- ------------- От кожа ли е? 0
O--k--ha -i -e? Ot kozha li ye? O- k-z-a l- y-? --------------- Ot kozha li ye?
Eller är den av konstläder? Ил---т -зк--тв-н--ма----я? Или от изкуствена материя? И-и о- и-к-с-в-н- м-т-р-я- -------------------------- Или от изкуствена материя? 0
Ili ot i-------n- -a--r-y-? Ili ot izkustvena materiya? I-i o- i-k-s-v-n- m-t-r-y-? --------------------------- Ili ot izkustvena materiya?
Av läder naturligtvis. О- -о-а----ест-е-о. От кожа естествено. О- к-ж- е-т-с-в-н-. ------------------- От кожа естествено. 0
O- ----------est-e--. Ot kozha yestestveno. O- k-z-a y-s-e-t-e-o- --------------------- Ot kozha yestestveno.
Det är en särskilt bra kvalitet. То-а-е--со-------бр---ач--тв-. Това е особено добро качество. Т-в- е о-о-е-о д-б-о к-ч-с-в-. ------------------------------ Това е особено добро качество. 0
To-a -e os--e----obr---a--e-t--. Tova ye osobeno dobro kachestvo. T-v- y- o-o-e-o d-b-o k-c-e-t-o- -------------------------------- Tova ye osobeno dobro kachestvo.
Och handväskan är verkligen mycket prisvärd. Ча--ата-дейс--ит---- - н---ного и----на ц--а. Чантата действително е на много изгодна цена. Ч-н-а-а д-й-т-и-е-н- е н- м-о-о и-г-д-а ц-н-. --------------------------------------------- Чантата действително е на много изгодна цена. 0
Cha--a-- -ey-------n--y- na-mn-g----g-dn--t--na. Chantata deystvitelno ye na mnogo izgodna tsena. C-a-t-t- d-y-t-i-e-n- y- n- m-o-o i-g-d-a t-e-a- ------------------------------------------------ Chantata deystvitelno ye na mnogo izgodna tsena.
Jag tycker om den. Ха--с----и. Харесва ми. Х-р-с-а м-. ----------- Харесва ми. 0
Kha-es-a -i. Kharesva mi. K-a-e-v- m-. ------------ Kharesva mi.
Jag tar den. Щ--- в--ма. Ще я взема. Щ- я в-е-а- ----------- Ще я взема. 0
Shc-e y-------. Shche ya vzema. S-c-e y- v-e-a- --------------- Shche ya vzema.
Kan jag eventuellt byta den? М--- -- -ве--у-----да-- п-д-ен-? Може ли евентуално да я подменя? М-ж- л- е-е-т-а-н- д- я п-д-е-я- -------------------------------- Може ли евентуално да я подменя? 0
M--h- -i ---en---ln- -- ya -odm-nya? Mozhe li yeventualno da ya podmenya? M-z-e l- y-v-n-u-l-o d- y- p-d-e-y-? ------------------------------------ Mozhe li yeventualno da ya podmenya?
Självklart. Р-з-ир--се. Разбира се. Р-з-и-а с-. ----------- Разбира се. 0
Raz--ra se. Razbira se. R-z-i-a s-. ----------- Razbira se.
Vi slår in den som present. Ни---- ------ова-е---то--од-р-к. Ние ще я опаковаме като подарък. Н-е щ- я о-а-о-а-е к-т- п-д-р-к- -------------------------------- Ние ще я опаковаме като подарък. 0
N-- -h--e--- -pak--a-e-kato-po-ary-. Nie shche ya opakovame kato podaryk. N-e s-c-e y- o-a-o-a-e k-t- p-d-r-k- ------------------------------------ Nie shche ya opakovame kato podaryk.
Där borta är kassan. Ка---а-е-т-м -тср-ща. Касата е там отсреща. К-с-т- е т-м о-с-е-а- --------------------- Касата е там отсреща. 0
K----a ye-t-m otsreshc--. Kasata ye tam otsreshcha. K-s-t- y- t-m o-s-e-h-h-. ------------------------- Kasata ye tam otsreshcha.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Vem förstår vem?

Det finns cirka 7 miljarder människor i världen. De har allihop ett språk. Tyvärr är det inte alltid samma. Så för att tala med andra nationaliteter, måste vi lära oss språk. Det är ofta mycket svårt. Men det finns språk som är mycket lika. De som talar dessa förstår varandra utan att behärska det andra språket. Detta fenomen kallas ömsesidig begriplighet . Varvid två varianter urskiljs. Den första varianten är oral ömsesidig begriplighet . De förstår varandra när de pratar. Men de förstår inte den skriftliga formen av det andra språket. Detta beror på att språken har olika skrift. Exempel på detta är hindi och urdu. Skriftlig ömsesidig begriplighet är den andra varianten. I detta fall förstås det andra språket i sin skriftliga form. Men de förstår inte varandra när de talar med varandra. Anledningen till detta är att de har mycket olika uttal. Tyska och holländska är exempel på detta. De närmast besläktade språken innehåller båda varianterna. Det betyder att de är ömsesidigt begripliga både i oral och skriftlig form. Ryska och ukrainska eller thailändska och laotiska är exempel på detta. Men det finns också en asymmetrisk form av ömsesidig begriplighet. Så är fallet när de som talar har olika nivåer av att förstå varandra. Portugiser förstår spanska bättre än spanjorer förstår portugisiska. Österrikarna förstår tyskarna bättre än tvärtom. I dessa exempel är uttal eller dialekt ett hinder. Den som verkligen vill ha bra samtal måste lära sig något nytt...