Fraseboek

af Voegwoorde 4   »   sv Konjunktioner 4

97 [sewe en negentig]

Voegwoorde 4

Voegwoorde 4

97 [nittiosju]

Konjunktioner 4

Kies hoe jy die vertaling wil sien:   
Afrikaans Sweeds Speel Meer
Hy het aan die slaap geraak, al was die tv nog aan. H-------ade, --s---V-app--aten-v-r -å. H-- s------- f--- T----------- v-- p-- H-n s-m-a-e- f-s- T---p-a-a-e- v-r p-. -------------------------------------- Han somnade, fast TV-apparaten var på. 0
Hy het nog gebly, al was dit al laat. Han------a---k-a-,--a----et-red-n var-se--. H-- s------- k---- f--- d-- r---- v-- s---- H-n s-a-n-d- k-a-, f-s- d-t r-d-n v-r s-n-. ------------------------------------------- Han stannade kvar, fast det redan var sent. 0
Hy het nie gekom nie, al het ons ’n afspraak gehad. Ha- kom i---- f-s--vi-ha-e ----t--pp e- tid. H-- k-- i---- f--- v- h--- g---- u-- e- t--- H-n k-m i-t-, f-s- v- h-d- g-o-t u-p e- t-d- -------------------------------------------- Han kom inte, fast vi hade gjort upp en tid. 0
Die tv was aan. Ten spyte daarvan het hy aan die slaap geraak. TV-app----e- --- på---r-ts-det -ad- --- --m--t. T----------- v-- p-- T---- d-- h--- h-- s------ T---p-a-a-e- v-r p-. T-o-s d-t h-d- h-n s-m-a-. ----------------------------------------------- TV-apparaten var på. Trots det hade han somnat. 0
Hy was reeds laat. Tog het hy nog gebly. Det-va---ed-- sent. -r-t--det h-d- h-n-s-a--a- ---r. D-- v-- r---- s---- T---- d-- h--- h-- s------ k---- D-t v-r r-d-n s-n-. T-o-s d-t h-d- h-n s-a-n-t k-a-. ---------------------------------------------------- Det var redan sent. Trots det hade han stannat kvar. 0
Ons het ’n afspraak gehad. Tog het hy nie gekom nie. V- ---e -j-rt up- -- t--- Tr-ts-det-k-m--an--nt-. V- h--- g---- u-- e- t--- T---- d-- k-- h-- i---- V- h-d- g-o-t u-p e- t-d- T-o-s d-t k-m h-n i-t-. ------------------------------------------------- Vi hade gjort upp en tid. Trots det kom han inte. 0
Al het hy nie ’n rybewys nie, bestuur hy die motor. T-ots---t-h-n --t- ha--körk-rt,--ö- han bil. T---- a-- h-- i--- h-- k------- k-- h-- b--- T-o-s a-t h-n i-t- h-r k-r-o-t- k-r h-n b-l- -------------------------------------------- Trots att han inte har körkort, kör han bil. 0
Al is die straat glad, ry hy vinnig. Tr--- a-- det----h-l-, -ör--a--f---. T---- a-- d-- ä- h---- k-- h-- f---- T-o-s a-t d-t ä- h-l-, k-r h-n f-r-. ------------------------------------ Trots att det är halt, kör han fort. 0
Al is hy dronk, ry hy fiets. Tro----tt -a- ---b---sad-----la--h--. T---- a-- h-- ä- b------- c----- h--- T-o-s a-t h-n ä- b-r-s-d- c-k-a- h-n- ------------------------------------- Trots att han är berusad, cyklar han. 0
Hy het geen rybewys nie. Ten spyte daarvan bestuur hy die motor. H---h---i---- k----r-.--rots -----ö- --n--il. H-- h-- i---- k------- T---- d-- k-- h-- b--- H-n h-r i-g-t k-r-o-t- T-o-s d-t k-r h-n b-l- --------------------------------------------- Han har inget körkort. Trots det kör han bil. 0
Die straat is glad. Ten spyte daarvan ry hy vinnig. D----- ----ig-. Tr-t- -e---ö- h-n -å-fo--. D-- ä- h------- T---- d-- k-- h-- s- f---- D-t ä- h-l-i-t- T-o-s d-t k-r h-n s- f-r-. ------------------------------------------ Det är halkigt. Trots det kör han så fort. 0
Hy is dronk. Ten spyte daarvan ry hy fiets. H-n -r--er-s-d. Trot- --t-c-klar han. H-- ä- b------- T---- d-- c----- h--- H-n ä- b-r-s-d- T-o-s d-t c-k-a- h-n- ------------------------------------- Han är berusad. Trots det cyklar han. 0
Sy vind nie werk nie, al het sy gestudeer. Ho- -i---r--n--- ar-e--,---ot--a-t h-n ha- -t-de---. H-- h----- i---- a------ t---- a-- h-- h-- s-------- H-n h-t-a- i-g-t a-b-t-, t-o-s a-t h-n h-r s-u-e-a-. ---------------------------------------------------- Hon hittar inget arbete, trots att hon har studerat. 0
Sy gaan nie na ’n dokter toe nie, al het sy pyn. H-- g-- -n-e til- -ä-aren,-----s --t--on--ar on-. H-- g-- i--- t--- l------- t---- a-- h-- h-- o--- H-n g-r i-t- t-l- l-k-r-n- t-o-s a-t h-n h-r o-t- ------------------------------------------------- Hon går inte till läkaren, trots att hon har ont. 0
Sy koop ’n motor, al het sy nie geld nie. Ho- ---er -- bil,---o---at--hon -n-e-h-r n-g-- -eng-r. H-- k---- e- b--- t---- a-- h-- i--- h-- n---- p------ H-n k-p-r e- b-l- t-o-s a-t h-n i-t- h-r n-g-a p-n-a-. ------------------------------------------------------ Hon köper en bil, trots att hon inte har några pengar. 0
Sy het gestudeer. Ten spyte daarvan vind sy geen werk nie. H---ha- ---der-t. -r-ts-det---t-ar---- in----ar--t-. H-- h-- s-------- T---- d-- h----- h-- i---- a------ H-n h-r s-u-e-a-. T-o-s d-t h-t-a- h-n i-g-t a-b-t-. ---------------------------------------------------- Hon har studerat. Trots det hittar hon inget arbete. 0
Sy het pyn. Ten spyte daarvan gaan sy nie na die dokter toe nie. H-n---- -nt- ----- -e--gå--h---inte --l- dok-or-. H-- h-- o--- T---- d-- g-- h-- i--- t--- d------- H-n h-r o-t- T-o-s d-t g-r h-n i-t- t-l- d-k-o-n- ------------------------------------------------- Hon har ont. Trots det går hon inte till doktorn. 0
Sy het geen geld nie. Ten spyte daarvan koop sy ’n motor. Hon-h-r -n-a-p---ar.---o-- de- ---er--on s----n bil. H-- h-- i--- p------ T---- d-- k---- h-- s-- e- b--- H-n h-r i-g- p-n-a-. T-o-s d-t k-p-r h-n s-g e- b-l- ---------------------------------------------------- Hon har inga pengar. Trots det köper hon sig en bil. 0

Jongmense leer anders as oumense

Kinders leer taal taamlik vinnig. By volwassenes duur dit meestal langer. Maar kinders leer nie beter as volwassenes nie. Hulle leer bloot op ’n ander manier. Wanneer taal geleer word, moet die brein besonder baie doen. Dit moet verskeie dinge tegelyk leer. Wanneer ’n mens ’n taal leer, is dit nie genoeg om net daaroor te dink nie. ’n Mens moet ook leer hoe om die nuwe woorde uit te spreek. Daarvoor moet die spraakorgane nuwe bewegings leer. Die brein moet ook leer om op nuwe situasies te reageer. Dis ’n uitdaging om in ’n vreemde taal te kommunikeer. Volwassenes leer tale egter in elke lewensfase anders. Op 20 of 30 jaar leer mense nog met ’n roetine. Skool of studie is nog nie so lank verby nie. Daarom is die brein goed geoefen. Gevolglik kan dit nuwe tale op ’n baie hoë vlak leer. Mense tussen die ouderdom van 40 en 50 jaar het al baie geleer. Vir hul brein is dié ervaring ’n voordeel. Dit kan nuwe inhoud en ou kennis goed kombineer. Op dié ouderdom leer dit dinge wat dit reeds ken die beste. Dis byvoorbeeld tale soortgelyk aan tale wat hulle vroeër in hul lewe geleer het. Teen 60 of 70 jaar het mense meestal baie tyd. Hulle kan gereeld oefen. By tale is dit besonder belangrik. Ouer mense leer byvoorbeeld vreemde tale besonder goed. ’n Mens kan op elke ouderdom suksesvol leer. Na puberteit kan die brein steeds nuwe senuselle bou. En hy doen dit graag…