Ordlista

sv Kroppsdelar   »   ko 신체부위

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

58 [쉰여덟]

58 [swin-yeodeolb]

신체부위

[sinchebuwi]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska koreanska Spela Mer
Jag ritar en man. 저---자를-그-요. 저- 남-- 그--- 저- 남-를 그-요- ----------- 저는 남자를 그려요. 0
je-n-un--am-al-u--g-uly---o. j------ n-------- g--------- j-o-e-n n-m-a-e-l g-u-y-o-o- ---------------------------- jeoneun namjaleul geulyeoyo.
Först huvudet. 먼저-머리--그-요. 먼- 머-- 그--- 먼- 머-를 그-요- ----------- 먼저 머리를 그려요. 0
meon--o me-l-l-ul-geu-yeoyo. m------ m-------- g--------- m-o-j-o m-o-i-e-l g-u-y-o-o- ---------------------------- meonjeo meolileul geulyeoyo.
Mannen bär en hatt. 남-- 모-- 쓰-----. 남-- 모-- 쓰- 있--- 남-는 모-를 쓰- 있-요- --------------- 남자는 모자를 쓰고 있어요. 0
nam----u- -----eu- s---go------o--. n-------- m------- s----- i-------- n-m-a-e-n m-j-l-u- s-e-g- i-s-e-y-. ----------------------------------- namjaneun mojaleul sseugo iss-eoyo.
Håret ser man inte. 머-카-은 -이--않아요. 머---- 보-- 않--- 머-카-은 보-지 않-요- -------------- 머리카락은 보이지 않아요. 0
m-o-i---ag---------- anh-a--. m------------- b---- a------- m-o-i-a-a---u- b-i-i a-h-a-o- ----------------------------- meolikalag-eun boiji anh-ayo.
Öronen ser man inte heller. 귀- 보-지 --요. 귀- 보-- 않--- 귀- 보-지 않-요- ----------- 귀도 보이지 않아요. 0
g-i-- b-ij--a-h-a-o. g---- b---- a------- g-i-o b-i-i a-h-a-o- -------------------- gwido boiji anh-ayo.
Ryggen ser man inte heller. 등도-보이- 않아요. 등- 보-- 않--- 등- 보-지 않-요- ----------- 등도 보이지 않아요. 0
de--gd- -oiji-a---a-o. d------ b---- a------- d-u-g-o b-i-i a-h-a-o- ---------------------- deungdo boiji anh-ayo.
Jag ritar ögonen och munnen. 저--눈과--- --요. 저- 눈- 입- 그--- 저- 눈- 입- 그-요- ------------- 저는 눈과 입을 그려요. 0
je--eun--ung-- -b-eul--eu-y--yo. j------ n----- i----- g--------- j-o-e-n n-n-w- i---u- g-u-y-o-o- -------------------------------- jeoneun nungwa ib-eul geulyeoyo.
Mannen dansar och skrattar. 남자는--추- --요. 남-- 춤-- 웃--- 남-는 춤-며 웃-요- ------------ 남자는 춤추며 웃어요. 0
n--jan--- ---mc---yeo us-e-yo. n-------- c---------- u------- n-m-a-e-n c-u-c-u-y-o u---o-o- ------------------------------ namjaneun chumchumyeo us-eoyo.
Mannen har en lång näsa. 남-는 - -- 있-요. 남-- 긴 코- 있--- 남-는 긴 코- 있-요- ------------- 남자는 긴 코가 있어요. 0
na-j--e-n-g-n-k-g- ----eo--. n-------- g-- k--- i-------- n-m-a-e-n g-n k-g- i-s-e-y-. ---------------------------- namjaneun gin koga iss-eoyo.
Han har en käpp i handen. 그는-손에-지-이--들고 있--. 그- 손- 지--- 들- 있--- 그- 손- 지-이- 들- 있-요- ------------------ 그는 손에 지팡이를 들고 있어요. 0
geun--- s---- ji--ng-i-eul de-l-o is------. g------ s---- j----------- d----- i-------- g-u-e-n s-n-e j-p-n---l-u- d-u-g- i-s-e-y-. ------------------------------------------- geuneun son-e jipang-ileul deulgo iss-eoyo.
Han har också en sjal runt halsen. 그는 또- 목- 목-리를-두르- -어요. 그- 또- 목- 목--- 두-- 있--- 그- 또- 목- 목-리- 두-고 있-요- ---------------------- 그는 또한 목에 목도리를 두르고 있어요. 0
geun--n-tto-a--mog---mo-do--le---d-le-g---ss-eoy-. g------ t----- m---- m---------- d------ i-------- g-u-e-n t-o-a- m-g-e m-g-o-i-e-l d-l-u-o i-s-e-y-. -------------------------------------------------- geuneun ttohan mog-e mogdolileul duleugo iss-eoyo.
Det är vinter och det är kallt. 겨-이고-추워-. 겨--- 추--- 겨-이- 추-요- --------- 겨울이고 추워요. 0
g----l-i-o-----o-o. g--------- c------- g-e-u---g- c-u-o-o- ------------------- gyeoul-igo chuwoyo.
Armarna är kraftiga. 팔이 튼--요. 팔- 튼---- 팔- 튼-해-. -------- 팔이 튼튼해요. 0
pal-i-teunteu--ae-o. p---- t------------- p-l-i t-u-t-u-h-e-o- -------------------- pal-i teunteunhaeyo.
Benen är också kraftiga. 다-- -튼해요. 다-- 튼---- 다-도 튼-해-. --------- 다리도 튼튼해요. 0
da-id- ---nt-u-----o. d----- t------------- d-l-d- t-u-t-u-h-e-o- --------------------- dalido teunteunhaeyo.
Mannen är av snö. 남자는 눈으- --어-어요. 남-- 눈-- 만------ 남-는 눈-로 만-어-어-. --------------- 남자는 눈으로 만들어졌어요. 0
n--ja---n-nun--u-o ma------e-jy---s-eo-o. n-------- n------- m--------------------- n-m-a-e-n n-n-e-l- m-n-e-l-e-j-e-s---o-o- ----------------------------------------- namjaneun nun-eulo mandeul-eojyeoss-eoyo.
Han har inga byxor och ingen överrock. 그는-바-도, 외투도 -- 않--있어-. 그- 바--- 외-- 입- 않- 있--- 그- 바-도- 외-도 입- 않- 있-요- ---------------------- 그는 바지도, 외투도 입지 않고 있어요. 0
ge-ne-n baj------etud- i------h-o-is-----o. g------ b------ o----- i--- a---- i-------- g-u-e-n b-j-d-, o-t-d- i-j- a-h-o i-s-e-y-. ------------------------------------------- geuneun bajido, oetudo ibji anhgo iss-eoyo.
Men mannen fryser inte. 하-- 남자는 춥지-않아-. 하-- 남-- 춥- 않--- 하-만 남-는 춥- 않-요- --------------- 하지만 남자는 춥지 않아요. 0
h--im---na---n-un c----- a---ayo. h------ n-------- c----- a------- h-j-m-n n-m-a-e-n c-u-j- a-h-a-o- --------------------------------- hajiman namjaneun chubji anh-ayo.
Han är en snögubbe. 그는-눈-람-에-. 그- 눈------ 그- 눈-람-에-. ---------- 그는 눈사람이에요. 0
geun-un--u---la---eyo. g------ n------------- g-u-e-n n-n-a-a---e-o- ---------------------- geuneun nunsalam-ieyo.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…