Ordlista

sv Kroppsdelar   »   mk Делови на телото

58 [femtioåtta]

Kroppsdelar

Kroppsdelar

58 [педесет и осум]

58 [pyedyesyet i osoom]

Делови на телото

[Dyelovi na tyeloto]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska makedonska Spela Mer
Jag ritar en man. Јас цр--- ч--е-. Ј-- ц---- ч----- Ј-с ц-т-м ч-в-к- ---------------- Јас цртам човек. 0
Ј-s---rt----h--y--. Ј-- t----- c------- Ј-s t-r-a- c-o-y-k- ------------------- Јas tzrtam chovyek.
Först huvudet. Најпр-о-г-а-ата. Н------ г------- Н-ј-р-о г-а-а-а- ---------------- Најпрво главата. 0
N-јp--- g-lava-a. N------ g-------- N-ј-r-o g-l-v-t-. ----------------- Naјprvo gulavata.
Mannen bär en hatt. Ч-ве-о- ---и------шеш--. Ч------ н--- е--- ш----- Ч-в-к-т н-с- е-е- ш-ш-р- ------------------------ Човекот носи еден шешир. 0
Cho--eko- n--------en -hyeshi-. C-------- n--- y----- s-------- C-o-y-k-t n-s- y-d-e- s-y-s-i-. ------------------------------- Chovyekot nosi yedyen shyeshir.
Håret ser man inte. К--а----е-му се г----. К----- н- м- с- г----- К-с-т- н- м- с- г-е-а- ---------------------- Косата не му се гледа. 0
K-sata--ye mo--sy--gu--ed-. K----- n-- m-- s-- g------- K-s-t- n-e m-o s-e g-l-e-a- --------------------------- Kosata nye moo sye gulyeda.
Öronen ser man inte heller. У-ит--и-то---к--не-му--е-г---а--. У---- и--- т--- н- м- с- г------- У-и-е и-т- т-к- н- м- с- г-е-а-т- --------------------------------- Ушите исто така не му се гледаат. 0
O-----ye-is-o ta-a---- m-o--y- -ul----at. O------- i--- t--- n-- m-- s-- g--------- O-s-i-y- i-t- t-k- n-e m-o s-e g-l-e-a-t- ----------------------------------------- Ooshitye isto taka nye moo sye gulyedaat.
Ryggen ser man inte heller. Г--от ---о т--а н- -у се---еда. Г---- и--- т--- н- м- с- г----- Г-б-т и-т- т-к- н- м- с- г-е-а- ------------------------------- Грбот исто така не му се гледа. 0
G-rb-t-i-----a-a --- mo---y- -ul-eda. G----- i--- t--- n-- m-- s-- g------- G-r-o- i-t- t-k- n-e m-o s-e g-l-e-a- ------------------------------------- Gurbot isto taka nye moo sye gulyeda.
Jag ritar ögonen och munnen. Ги-црт-м о-и---- уст-т-. Г- ц---- о---- и у------ Г- ц-т-м о-и-е и у-т-т-. ------------------------ Ги цртам очите и устата. 0
G---tzr-am oc--t-e-------a-a. G-- t----- o------ i o------- G-i t-r-a- o-h-t-e i o-s-a-a- ----------------------------- Gui tzrtam ochitye i oostata.
Mannen dansar och skrattar. Чове--- танц-в-------с--е. Ч------ т------ и с- с---- Ч-в-к-т т-н-у-а и с- с-е-. -------------------------- Човекот танцува и се смее. 0
Ch-v-eko-----tzo-v- --s-e------e. C-------- t-------- i s-- s------ C-o-y-k-t t-n-z-o-a i s-e s-y-y-. --------------------------------- Chovyekot tantzoova i sye smyeye.
Mannen har en lång näsa. Чов-----им- -ол--н-с. Ч------ и-- д--- н--- Ч-в-к-т и-а д-л- н-с- --------------------- Човекот има долг нос. 0
C-o---k-- -ma -ol----o-. C-------- i-- d---- n--- C-o-y-k-t i-a d-l-u n-s- ------------------------ Chovyekot ima dolgu nos.
Han har en käpp i handen. Тој-в--ра-ет--н-с--е--- ст--. Т-- в- р----- н--- е--- с---- Т-ј в- р-ц-т- н-с- е-е- с-а-. ----------------------------- Тој во рацете носи еден стап. 0
Toј-v- rat-----e no---yed-en-s-ap. T-- v- r-------- n--- y----- s---- T-ј v- r-t-y-t-e n-s- y-d-e- s-a-. ---------------------------------- Toј vo ratzyetye nosi yedyen stap.
Han har också en sjal runt halsen. То- --о-у-вр---- но-и -с-- -а---и----н-шал. Т-- о---- в----- н--- и--- т--- и е--- ш--- Т-ј о-о-у в-а-о- н-с- и-т- т-к- и е-е- ш-л- ------------------------------------------- Тој околу вратот носи исто така и еден шал. 0
Toј -k--oo --a-o- ---- ---o -a-a------y-- s-al. T-- o----- v----- n--- i--- t--- i y----- s---- T-ј o-o-o- v-a-o- n-s- i-t- t-k- i y-d-e- s-a-. ----------------------------------------------- Toј okoloo vratot nosi isto taka i yedyen shal.
Det är vinter och det är kallt. З--а - и -т--е---е. З--- е и с------ е- З-м- е и с-у-е-о е- ------------------- Зима е и студено е. 0
Zim---e-- sto--yen- y-. Z--- y- i s-------- y-- Z-m- y- i s-o-d-e-o y-. ----------------------- Zima ye i stoodyeno ye.
Armarna är kraftiga. Р-ц----с- -и-н-. Р----- с- с----- Р-ц-т- с- с-л-и- ---------------- Рацете се силни. 0
R-t--e-y- s-e-s--n-. R-------- s-- s----- R-t-y-t-e s-e s-l-i- -------------------- Ratzyetye sye silni.
Benen är också kraftiga. Н-зете--с-- ---- с- ----и. Н----- и--- т--- с- с----- Н-з-т- и-т- т-к- с- с-л-и- -------------------------- Нозете исто така се силни. 0
Nozy---e is----a-a sye--il--. N------- i--- t--- s-- s----- N-z-e-y- i-t- t-k- s-e s-l-i- ----------------------------- Nozyetye isto taka sye silni.
Mannen är av snö. Ч-в-к---е-од сн-г. Ч------ е о- с---- Ч-в-к-т е о- с-е-. ------------------ Човекот е од снег. 0
Ch--y-ko- -e--- -----u. C-------- y- o- s------ C-o-y-k-t y- o- s-y-g-. ----------------------- Chovyekot ye od snyegu.
Han har inga byxor och ingen överrock. Т-ј -- -оси па-т-лони --м--тил. Т-- н- н--- п-------- и м------ Т-ј н- н-с- п-н-а-о-и и м-н-и-. ------------------------------- Тој не носи панталони и мантил. 0
T-ј-----nosi panta-oni i m--til. T-- n-- n--- p-------- i m------ T-ј n-e n-s- p-n-a-o-i i m-n-i-. -------------------------------- Toј nye nosi pantaloni i mantil.
Men mannen fryser inte. Но ч--еко---е се ---зн---. Н- ч------ н- с- с-------- Н- ч-в-к-т н- с- с-р-н-в-. -------------------------- Но човекот не се смрзнува. 0
No-c-ov-ekot--y- s-- -mrzn----. N- c-------- n-- s-- s--------- N- c-o-y-k-t n-e s-e s-r-n-o-a- ------------------------------- No chovyekot nye sye smrznoova.
Han är en snögubbe. То--е --е-к-. Т-- е с------ Т-а е с-е-к-. ------------- Тоа е снешко. 0
To---- s-ye---o. T-- y- s-------- T-a y- s-y-s-k-. ---------------- Toa ye snyeshko.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Våra förfäders språk

Moderna språk kan analyseras av lingvister. Olika metoder används för detta. Men hur talade människorna för tusentals år sedan? Det är mycket svårare att besvara den frågan. Trots detta, har vetenskapsmännen varit sysselsatta med forskningen i åratal. De ville utforska hur människorna talade tidigare. För att göra detta, försökte de rekonstruera forntida talformer. Amerikanska forskare har nu gjort en spännande upptäckt. De har analyserat mer än 2.000 språk. De analyserade i synnerhet språkens meningsbyggnad. Resultaten av deras studie var mycket intressant. Ungefär hälften av språken hade meningsbyggnaden S-O-V. Det vill säga att meningarna är ordnade efter subjekt, objekt och verb. Mer än 700 språk följer mönstret S-V-O. Och ungefär 160 språk fungerar enligt systemet V-S-O. Endast ungefär 40 språk använder mönstret V-O-S. 120 språk uppvisar en hybrid. Å andra sidan är systemen O-V-S och O-S-V distinkt sällsyntare. Majoriteten av de analyserade språken använder principen S-O-V. Persiska, japanska och turkiska är några exempel. De flesta levande språk följer emellertid mönstret S-V-O. Denna meningsbyggnad dominerar den indoeuropeiska språkfamiljen idag. Forskarna tror att modellen S-O-V användes tidigare. Alla språk är baserade på detta system. Men sedan divergerade språken. Vi vet ännu inte hur det hände. Dock måste variationen av meningsbyggnader ha haft en anledning. Därför att i evolutionen råder endast det som har en fördel…