Ordliste

nn Negation 2   »   be Адмаўленне 2

65 [sekstifem]

Negation 2

Negation 2

65 [шэсцьдзесят пяць]

65 [shests’dzesyat pyats’]

Адмаўленне 2

[Admaulenne 2]

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Belarusian Spel Meir
Er den ringen dyr? К-л--а-да-аг--? К----- д------- К-л-ц- д-р-г-е- --------------- Кольца дарагое? 0
K-l-t-a da--g-e? K------ d------- K-l-t-a d-r-g-e- ---------------- Kol’tsa daragoe?
Nei, han kostar berre hundre euro. Не, -н- ка-т-- ----о с-о-е-ра. Н-- я-- к----- ў---- с-- е---- Н-, я-о к-ш-у- ў-я-о с-о е-р-. ------------------------------ Не, яно каштуе ўсяго сто еўра. 0
N-- ya-o--a----- -syago---o-y-u--. N-- y--- k------ u----- s-- y----- N-, y-n- k-s-t-e u-y-g- s-o y-u-a- ---------------------------------- Ne, yano kashtue usyago sto yeura.
Men eg har berre femti. Ал--- --не-т--ь----я--дзес-т. А-- ў м--- т----- п---------- А-е ў м-н- т-л-к- п-ц-д-е-я-. ----------------------------- Але ў мяне толькі пяцьдзесят. 0
Ale----y-n- tol’k- p-a--’dze-y-t. A-- u m---- t----- p------------- A-e u m-a-e t-l-k- p-a-s-d-e-y-t- --------------------------------- Ale u myane tol’kі pyats’dzesyat.
Er du ferdig? Ты-ўжо г-товы - ---о--? Т- ў-- г----- / г------ Т- ў-о г-т-в- / г-т-в-? ----------------------- Ты ўжо гатовы / гатова? 0
T- uzh- ---o---- g-t---? T- u--- g----- / g------ T- u-h- g-t-v- / g-t-v-? ------------------------ Ty uzho gatovy / gatova?
Nei, ikkje enno. Н-, яшчэ---. Н-- я--- н-- Н-, я-ч- н-. ------------ Не, яшчэ не. 0
N-,----hch- --. N-- y------ n-- N-, y-s-c-e n-. --------------- Ne, yashche ne.
Men eg er snart ferdig. А---х--к- --бу-- ----вы / --то-а. А-- х---- я б--- г----- / г------ А-е х-т-а я б-д- г-т-в- / г-т-в-. --------------------------------- Але хутка я буду гатовы / гатова. 0
Al- khu-ka ya -ud------vy-- --tov-. A-- k----- y- b--- g----- / g------ A-e k-u-k- y- b-d- g-t-v- / g-t-v-. ----------------------------------- Ale khutka ya budu gatovy / gatova.
Vil du ha meir suppe? Х-ча- ---э с---? Х---- я--- с---- Х-ч-ш я-ч- с-п-? ---------------- Хочаш яшчэ супу? 0
K-o-hash--a-hche supu? K------- y------ s---- K-o-h-s- y-s-c-e s-p-? ---------------------- Khochash yashche supu?
Nei takk, eg vil ikkje ha meir. Н-,-б---ш-н- -а--. Н-- б---- н- х---- Н-, б-л-ш н- х-ч-. ------------------ Не, больш не хачу. 0
Ne,-bol’s---e k-a-h-. N-- b----- n- k------ N-, b-l-s- n- k-a-h-. --------------------- Ne, bol’sh ne khachu.
Men eg vil ha meir is. Але-ха-- -ш-э-ад-о--а-ож--ае. А-- х--- я--- а--- м--------- А-е х-ч- я-ч- а-н- м-р-ж-н-е- ----------------------------- Але хачу яшчэ адно марожанае. 0
Al- kh--------hche -d-- --ro--anae. A-- k----- y------ a--- m---------- A-e k-a-h- y-s-c-e a-n- m-r-z-a-a-. ----------------------------------- Ale khachu yashche adno marozhanae.
Har du budd her lenge? Т- --- --ўн------ж-веш? Т- ў-- д---- т-- ж----- Т- ў-о д-ў-о т-т ж-в-ш- ----------------------- Ты ўжо даўно тут жывеш? 0
Ty uzho d--no -u---h--es-? T- u--- d---- t-- z------- T- u-h- d-u-o t-t z-y-e-h- -------------------------- Ty uzho dauno tut zhyvesh?
Nei, berre ein månad. Не- тольк--а--і--м-сяц. Н-- т----- а---- м----- Н-, т-л-к- а-з-н м-с-ц- ----------------------- Не, толькі адзін месяц. 0
N----ol--і-adzіn --s-a-s. N-- t----- a---- m------- N-, t-l-k- a-z-n m-s-a-s- ------------------------- Ne, tol’kі adzіn mesyats.
Men eg kjenner mange folk alt. А---я-ве-аю--ж---но--- л--з--. А-- я в---- ў-- м----- л------ А-е я в-д-ю ў-о м-о-і- л-д-е-. ------------------------------ Але я ведаю ўжо многіх людзей. 0
A-e -- v---yu u--- -no-------u--ey. A-- y- v----- u--- m------ l------- A-e y- v-d-y- u-h- m-o-і-h l-u-z-y- ----------------------------------- Ale ya vedayu uzho mnogіkh lyudzey.
Køyrer du heim i morgon? Т--за-т-а ---е--дадо-у? Т- з----- е---- д------ Т- з-ў-р- е-з-ш д-д-м-? ----------------------- Ты заўтра едзеш дадому? 0
Ty -a---a --d-es- d-d-mu? T- z----- y------ d------ T- z-u-r- y-d-e-h d-d-m-? ------------------------- Ty zautra yedzesh dadomu?
Nei, ikkje før i helga. Не, то--кі-------ы тыдня. Н-- т----- ў к---- т----- Н-, т-л-к- ў к-н-ы т-д-я- ------------------------- Не, толькі ў канцы тыдня. 0
N-, t--’kі-- kan--- ----ya. N-- t----- u k----- t------ N-, t-l-k- u k-n-s- t-d-y-. --------------------------- Ne, tol’kі u kantsy tydnya.
Men eg kjem tilbake alt på sundagen. Ал----в-р-а-ся -жо ў ---зелю. А-- я в------- ў-- ў н------- А-е я в-р-а-с- ў-о ў н-д-е-ю- ----------------------------- Але я вяртаюся ўжо ў нядзелю. 0
A-e-y- ---r-ayu-ya -z-- u--yadz--yu. A-- y- v---------- u--- u n--------- A-e y- v-a-t-y-s-a u-h- u n-a-z-l-u- ------------------------------------ Ale ya vyartayusya uzho u nyadzelyu.
Er dottera di vaksen? Т----д--ка ў-о-д-р-сл--? Т--- д---- ў-- д-------- Т-а- д-ч-а ў-о д-р-с-а-? ------------------------ Твая дачка ўжо дарослая? 0
T-ay--da--ka-uz-o--ar-s--y-? T---- d----- u--- d--------- T-a-a d-c-k- u-h- d-r-s-a-a- ---------------------------- Tvaya dachka uzho daroslaya?
Nei, ho er berre sytten. Н-, -- то---і с----цца-ь -а--ў. Н-- ё- т----- с--------- г----- Н-, ё- т-л-к- с-м-а-ц-ц- г-д-ў- ------------------------------- Не, ёй толькі семнаццаць гадоў. 0
N---y-y-t---kі --mn---ts------a---. N-- y-- t----- s------------ g----- N-, y-y t-l-k- s-m-a-s-s-t-’ g-d-u- ----------------------------------- Ne, yoy tol’kі semnatstsats’ gadou.
Men ho har allereie ein kjærast. Але ў яе-ў-- --ц- х--п-ц. А-- ў я- ў-- ё--- х------ А-е ў я- ў-о ё-ц- х-о-е-. ------------------------- Але ў яе ўжо ёсць хлопец. 0
Ale - -ay- uzho -os-------o--ts. A-- u y--- u--- y----- k-------- A-e u y-y- u-h- y-s-s- k-l-p-t-. -------------------------------- Ale u yaye uzho yosts’ khlopets.

Kva orda fortel oss

Det finst mange millionar bøker i verda. Vi veit ikkje kor mange som er skrivne fram til i dag. I desse bøkene er store mengder kunnskap lagra. Viss du kunne lese alle, ville du visst mykje om livet. Fordi bøker viser oss korleis verda endrar seg. Kvar tid har sine eigne bøker. I dei kan du skjøne kva som er viktig for mennesket. Diverre kan ingen lese alle bøker. Men moderne teknologi kan hjelpe til å undersøkje bøkene. Gjennom digitalisering kan vi lagre bøker som data. Så kan vi analysere innhaldet. Slik ser språkforskarar korleis språket vårt endrar seg. Det er endå meir interessant å telje ordfrekvensen. Når dei gjer det, kan dei slå fast kor viktige visse ting er. Vitskapsfolk har studert meir enn 5 millionar bøker. Det var bøker frå dei siste fem hundreåra. Til saman vart omlag 500 milliardar ord analyserte. Frekvensen for orda viser korleis menneska levde tidlegare og i dag. Idear og trendar speglar seg i språket. Ordet ‘menn’ har mista noko av tydinga si, til dømes. Det blir sjeldnare brukt no enn før. Ordet ‘kvinner’ blir derimot brukt mykje oftare enn før. Vi kan òg sjå på orda kva vi likar å ete. I 50-åra var ordet ‘iskrem’ særs viktig. Så kom pizza og pasta på moten. I nokre år har ordet ‘sushi’ dominert. Det er godt nytt for alle språkvener... Språket vårt får fleire ord kvart einaste år!