Ordliste

nn Past tense 3   »   zh 过去时3

83 [åttitre]

Past tense 3

Past tense 3

83[八十三]

83 [Bāshísān]

过去时3

[guòqù shí 3]

Velg hvordan du vil se oversettelsen:   
Nynorsk Chinese (Simplified) Spel Meir
ringje 通电话-打-话) 通------- 通-话-打-话- -------- 通电话(打电话) 0
t-n--d-à-h-à--d--diànhu-) t--- d------ (-- d------- t-n- d-à-h-à (-ǎ d-à-h-à- ------------------------- tōng diànhuà (dǎ diànhuà)
Eg ringte. 我 打过 电话-- 。 我 打- 电- 了 。 我 打- 电- 了 。 ----------- 我 打过 电话 了 。 0
wǒ ---u--dià-hu-l-. w- d---- d--------- w- d-g-ò d-à-h-à-e- ------------------- wǒ dǎguò diànhuàle.
Eg har ringt heile tida. 我 -直----电- - 。 我 一- 在- 电- 了 。 我 一- 在- 电- 了 。 -------------- 我 一直 在打 电话 了 。 0
Wǒ-y--hí ----d- --ành--le. W- y---- z-- d- d--------- W- y-z-í z-i d- d-à-h-à-e- -------------------------- Wǒ yīzhí zài dǎ diànhuàle.
spørje 提问题--问问题-问 提--- 问---- 提-题- 问-题-问 ---------- 提问题, 问问题,问 0
T------í,---- ---t-,--èn T- w----- w-- w----- w-- T- w-n-í- w-n w-n-í- w-n ------------------------ Tí wèntí, wèn wèntí, wèn
Eg spurde. 我-问过 - 。 我 问- 了 。 我 问- 了 。 -------- 我 问过 了 。 0
wǒ wèn--ò-e. w- w-------- w- w-n-u-l-. ------------ wǒ wènguòle.
Eg har alltid spurt. 我 以--经常 - 问--。 我 以- 经- 问 问- 。 我 以- 经- 问 问- 。 -------------- 我 以前 经常 问 问题 。 0
Wǒ --q--- j-n-c-á----è- -èntí. W- y----- j-------- w-- w----- W- y-q-á- j-n-c-á-g w-n w-n-í- ------------------------------ Wǒ yǐqián jīngcháng wèn wèntí.
fortelje 讲述、--、告-、说-叙述 讲------------ 讲-、-述-告-、-、-述 ------------- 讲述、描述、告诉、说、叙述 0
J-ǎ--shù--miá-sh---g--s-,-sh-ō---ùs-ù J-------- m------- g----- s---- x---- J-ǎ-g-h-, m-á-s-ù- g-o-ù- s-u-, x-s-ù ------------------------------------- Jiǎngshù, miáoshù, gàosù, shuō, xùshù
Eg fortalde. 我--过-了 。 我 说- 了 。 我 说- 了 。 -------- 我 说过 了 。 0
wǒ -h---u--e. w- s--------- w- s-u-g-ò-e- ------------- wǒ shuōguòle.
Eg har fortalt heile historia. 我 把----情-都 说- --。 我 把 整--- 都 说- 了 。 我 把 整-事- 都 说- 了 。 ----------------- 我 把 整个事情 都 说过 了 。 0
Wǒ -- zhě-g-- s--------ōu--h-ōg----. W- b- z------ s------ d-- s--------- W- b- z-ě-g-è s-ì-í-g d-u s-u-g-ò-e- ------------------------------------ Wǒ bǎ zhěnggè shìqíng dōu shuōguòle.
lære / studere -习 学- 学- -- 学习 0
X-é-í X---- X-é-í ----- Xuéxí
Eg lærte. Eg studerte. 我 ---过- 。 我 学- 过- 。 我 学- 过- 。 --------- 我 学习 过了 。 0
w- x---í-u--e. w- x---------- w- x-é-í-u-l-. -------------- wǒ xuéxíguòle.
Eg har lært i heile kveld. Eg har studert i heile kveld. 我-学习了--- 晚--。 我 学-- 整- 晚- 。 我 学-了 整- 晚- 。 ------------- 我 学习了 整个 晚上 。 0
Wǒ--u---le -hěnggè-w-nshà--. W- x------ z------ w-------- W- x-é-í-e z-ě-g-è w-n-h-n-. ---------------------------- Wǒ xuéxíle zhěnggè wǎnshàng.
jobbe -作 工- 工- -- 工作 0
G-ngzuò G------ G-n-z-ò ------- Gōngzuò
Eg jobba. 我 -作 了 。 我 工- 了 。 我 工- 了 。 -------- 我 工作 了 。 0
wǒ-g-----ò-e. w- g--------- w- g-n-z-ò-e- ------------- wǒ gōngzuòle.
Eg har jobba heile dagen. 我-工- - -整天 。 我 工- 了 一-- 。 我 工- 了 一-天 。 ------------ 我 工作 了 一整天 。 0
Wǒ-g-n--uò-e-yī zhěn--tiā-. W- g-------- y- z---- t---- W- g-n-z-ò-e y- z-ě-g t-ā-. --------------------------- Wǒ gōngzuòle yī zhěng tiān.
ete 吃- 吃- 吃- -- 吃饭 0
C-īfàn C----- C-ī-à- ------ Chīfàn
Eg åt. 我 吃过-了-。 我 吃- 了 。 我 吃- 了 。 -------- 我 吃过 了 。 0
w- -hīgu---. w- c-------- w- c-ī-u-l-. ------------ wǒ chīguòle.
Eg har ete opp alt. 我-把 全--菜-- 吃光 --。 我 把 全--- 都 吃- 了 。 我 把 全-饭- 都 吃- 了 。 ----------------- 我 把 全部饭菜 都 吃光 了 。 0
Wǒ b--qu-n----àn--- --- --ī-g---g-e. W- b- q----- f----- d-- c-- g------- W- b- q-á-b- f-n-à- d-u c-ī g-ā-g-e- ------------------------------------ Wǒ bǎ quánbù fàncài dōu chī guāngle.

Historia til lingvistikken

Språk har alltid fascinert menneske. Historia til språkvitskapen er difor særs lang. Språkvitskapen eller lingvistikken er å studere språk systematisk. Menneske har tenkt på språk i fleire tusen år. Med det utvikla ulike kulturar ulike system. Slik oppsto ulike skildringar av språk. Språkvitskapen i dag er fyrst og fremst bygd på gamle teoriar. Spesielt i Hellas vart mange tradisjonar grunnlagde. Men det eldste kjende verket om språk kjem frå India. Det vart skrive for 3.000 år sidan av grammatikaren Sakatayana. I antikken sysla filosofar som Platon med språk. Seinare utvikla romarane teoriane deira vidare. Arabarane utvikla òg sine eigne tradisjonar i det 8. hundreåret. Allereie då gav verka deira presise skildringar av det arabiske språket. I nyare tid har vi fyrst og fremst forska på kor språket kjem frå. Dei lærde interesserte seg spesielt for språkhistoria. I det 18. hundreåret byrja dei å samanlikne språk med einannan. Slik ville dei forstå korleis språka utvikla seg. Seinare konsentrerte dei seg om språk som system. Det viktigaste spørsmålet var korleis språka fungerer. I dag er det mange retningar innan lingvistikken. Sidan 50-åra er det utvikla fleire nye fagdisiplinar. Desse er til dels sterkt påverka av andre vitskapar. Døme er psykolingvistikk eller interkulturell kommunikasjon. Dei nye retningane innan språkvitskapen er svært spesialiserte. Eit døme på det er feministlingvistikk. Så historia om språkvitskapen går vidare... Så lenge det finst språk, vil mennesket fundere på dei!