Lauseita

fi saada tehdä jotakin   »   sv få något

73 [seitsemänkymmentäkolme]

saada tehdä jotakin

saada tehdä jotakin

73 [sjuttiotre]

få något

Valitse, miten haluat nähdä käännöksen:   
suomi ruotsi Toista Lisää
Saatko jo ajaa autoa? Få--du-r--------a b--? Får du redan köra bil? F-r d- r-d-n k-r- b-l- ---------------------- Får du redan köra bil? 0
Saatko jo juoda alkoholia? F-r d- ---a---r-c-- a-----l? Får du redan dricka alkohol? F-r d- r-d-n d-i-k- a-k-h-l- ---------------------------- Får du redan dricka alkohol? 0
Saatko jo mennä yksin ulkomaille? F---d--r---n åk- --sa- -toml--d-? Får du redan åka ensam utomlands? F-r d- r-d-n å-a e-s-m u-o-l-n-s- --------------------------------- Får du redan åka ensam utomlands? 0
saada f- f- -- 0
Saammeko polttaa täällä? F-r-vi ---a--är? Får vi röka här? F-r v- r-k- h-r- ---------------- Får vi röka här? 0
Saako täällä polttaa? Får m----ö-a --r? Får man röka här? F-r m-n r-k- h-r- ----------------- Får man röka här? 0
Saako täällä maksaa luottokortilla? Får-man--e-al- m-- k-n-o--rt? Får man betala med kontokort? F-r m-n b-t-l- m-d k-n-o-o-t- ----------------------------- Får man betala med kontokort? 0
Saako täällä maksaa shekillä? F-----n -e-a-- -ed-ch--k? Får man betala med check? F-r m-n b-t-l- m-d c-e-k- ------------------------- Får man betala med check? 0
Saako maksaa vain käteisellä? F-- man --ra b-t-l---o-t-nt? Får man bara betala kontant? F-r m-n b-r- b-t-l- k-n-a-t- ---------------------------- Får man bara betala kontant? 0
Saanko soittaa? K-- j---f- r--g--h--? Kan jag få ringa här? K-n j-g f- r-n-a h-r- --------------------- Kan jag få ringa här? 0
Saanko kysyä jotakin? Få- ja- ------r-ga -m --go-? Får jag bara fråga om något? F-r j-g b-r- f-å-a o- n-g-t- ---------------------------- Får jag bara fråga om något? 0
Saanko sanoa jotakin? Får ja------ -äg-----ot? Får jag bara säga något? F-r j-g b-r- s-g- n-g-t- ------------------------ Får jag bara säga något? 0
Hän ei saa nukkua puistossa. Han-får---te sova - -a----. Han får inte sova i parken. H-n f-r i-t- s-v- i p-r-e-. --------------------------- Han får inte sova i parken. 0
Hän ei saa nukkua autossa. H-----r----- ---- --bile-. Han får inte sova i bilen. H-n f-r i-t- s-v- i b-l-n- -------------------------- Han får inte sova i bilen. 0
Hän ei saa nukkua rautatieasemalla. H-n -år-in-e-sova -- s---i--e-. Han får inte sova på stationen. H-n f-r i-t- s-v- p- s-a-i-n-n- ------------------------------- Han får inte sova på stationen. 0
Saammeko istuutua? Få- ---ta-plat-? Får vi ta plats? F-r v- t- p-a-s- ---------------- Får vi ta plats? 0
Voisimmeko saada ruokalistan? Kan--i--å me-yn? Kan vi få menyn? K-n v- f- m-n-n- ---------------- Kan vi få menyn? 0
Saammeko maksaa erikseen? F-r v---e--l- ----fö- -i-? Får vi betala var för sig? F-r v- b-t-l- v-r f-r s-g- -------------------------- Får vi betala var för sig? 0

Miten aivot oppivat uusia sanoja

Kun opimme uutta sanastoa, aivomme tallentavat uutta sisältöä. Oppiminen toimii vain jatkuvalla kertaamisella. Aivojemme tallennuskyky riippuu useista tekijöistä. Tärkein asia on kuitenkin se, että käymme sanastoa säännöllisesti uudelleen läpi. Vain ne sanat, joita käytämme tai kirjoitamme usein, tulevat tallennetuiksi. Voisi sanoa, että nämä sanat on arkistoitu kuin kuvat. Tämä oppimisen periaate toteutuu myös apinoilla. Apinat voivat oppia ”lukemaan” sanoja, jos ne näkevät sanat tarpeeksi usein. Vaikka ne eivät ymmärrä sanoja, ne tunnistavat sanat niiden muodon perusteella. Voidaksemme puhua kieltä sujuvasti tarvitsemme monia sanoja. Sitä varten sanavaraston pitää olla hyvin järjestetty. Muistimme nimittäin toimii samalla tavalla kuin arkisto. Jotta löytäisi sanan nopeasti, pitää tietää mistä hakea. Siksi on parempi oppia sanat tietyssä asiayhteydessä. Silloin aivomme kykenevät aina avaamaan oikean ”tiedoston”. Mutta jopa hyvin opitut asiat voivat unohtua. Siinä tapauksessa tieto siirtyy aktiivisesta muistista passiiviseen muistiin. Unohtamalla vapaudumme tiedoista, joita emme tarvitse. Tällä tavoin aivomme tekevät tilaa uusille ja tärkeämmille asioille. Sen vuoksi on tärkeää, että aktivoimme tietomme säännöllisesti. Passiivisessa muistissa olevat asiat eivät ole kuitenkaan kadonneet ikuisiksi ajoiksi. Kun näemme unohtuneen sanan, muistamme sen uudelleen. Opimme aikaisemmin opitun nopeammin seuraavalla kerralla. Jos haluaa laajentaa sanavarastoaan, pitää laajentaa myös harrastuksiaan. Jokaisella meistä on tiettyjä kiinnostuksen kohteita. Sen lisäksi puuhaamme tavallisesti samojen asioiden parissa. Mutta kieli käsittää monia eri merkitysalueita. Politiikasta kiinnostuneen henkilön pitäisi aina joskus lukea urheilulehtiä!