Ordlista

sv Ställa frågor 1   »   ka კითხვის დასმა 1

62 [sextiotvå]

Ställa frågor 1

Ställa frågor 1

62 [სამოცდაორი]

62 [samotsdaori]

კითხვის დასმა 1

[k'itkhvis dasma 1]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
lära ს----ა სწავლა ს-ა-ლ- ------ სწავლა 0
s--'a--a sts'avla s-s-a-l- -------- sts'avla
Lär sig eleverna mycket? მოსწ--ლ---ი -ევ-ს ---ვ----ნ? მოსწავლეები ბევრს სწავლობენ? მ-ს-ა-ლ-ე-ი ბ-ვ-ს ს-ა-ლ-ბ-ნ- ---------------------------- მოსწავლეები ბევრს სწავლობენ? 0
m-st--avl-ebi --vrs --s'---oben? mosts'avleebi bevrs sts'avloben? m-s-s-a-l-e-i b-v-s s-s-a-l-b-n- -------------------------------- mosts'avleebi bevrs sts'avloben?
Nej, de lär sig lite. ა----ი-ინ--ცო--ს ს---ლ-ბ-ნ. არა, ისინი ცოტას სწავლობენ. ა-ა- ი-ი-ი ც-ტ-ს ს-ა-ლ-ბ-ნ- --------------------------- არა, ისინი ცოტას სწავლობენ. 0
a-a, is----ts-t--- -----v-----. ara, isini tsot'as sts'avloben. a-a- i-i-i t-o-'-s s-s-a-l-b-n- ------------------------------- ara, isini tsot'as sts'avloben.
fråga შ-კით--ა. შეკითხვა. შ-კ-თ-ვ-. --------- შეკითხვა. 0
s-----tkhv-. shek'itkhva. s-e-'-t-h-a- ------------ shek'itkhva.
Frågar ni ofta läraren? ხშ--ად--კით-ები---ა-წ-ვ--ბელს? ხშირად ეკითხებით მასწავლებელს? ხ-ი-ა- ე-ი-ხ-ბ-თ მ-ს-ა-ლ-ბ-ლ-? ------------------------------ ხშირად ეკითხებით მასწავლებელს? 0
k--hi--- -k'--k-ebit--a---'-vle----? khshirad ek'itkhebit masts'avlebels? k-s-i-a- e-'-t-h-b-t m-s-s-a-l-b-l-? ------------------------------------ khshirad ek'itkhebit masts'avlebels?
Nej, jag frågar honom inte ofta. არ-,-მე -ას -შ-რა--ა- -ე-ითხე--. არა, მე მას ხშირად არ ვეკითხები. ა-ა- მ- მ-ს ხ-ი-ა- ა- ვ-კ-თ-ე-ი- -------------------------------- არა, მე მას ხშირად არ ვეკითხები. 0
ara, -- -as-k----ra- a- ve-'-tk----. ara, me mas khshirad ar vek'itkhebi. a-a- m- m-s k-s-i-a- a- v-k-i-k-e-i- ------------------------------------ ara, me mas khshirad ar vek'itkhebi.
svara პ-ს--ი პასუხი პ-ს-ხ- ------ პასუხი 0
p'a----i p'asukhi p-a-u-h- -------- p'asukhi
Var snäll och svara. მ-პა-უ-----თუ-შ-იძლე--. მიპასუხეთ, თუ შეიძლება. მ-პ-ს-ხ-თ- თ- შ-ი-ლ-ბ-. ----------------------- მიპასუხეთ, თუ შეიძლება. 0
m--'asu---t--tu-she-d----a. mip'asukhet, tu sheidzleba. m-p-a-u-h-t- t- s-e-d-l-b-. --------------------------- mip'asukhet, tu sheidzleba.
Jag svarar. ვპ------. ვპასუხობ. ვ-ა-უ-ო-. --------- ვპასუხობ. 0
vp'--uk--b. vp'asukhob. v-'-s-k-o-. ----------- vp'asukhob.
arbeta მუ-ა--ა მუშაობა მ-შ-ო-ა ------- მუშაობა 0
mushaoba mushaoba m-s-a-b- -------- mushaoba
Arbetar han just nu? ი----ლა-მ---ობს? ის ახლა მუშაობს? ი- ა-ლ- მ-შ-ო-ს- ---------------- ის ახლა მუშაობს? 0
is a-h-a-m-shaobs? is akhla mushaobs? i- a-h-a m-s-a-b-? ------------------ is akhla mushaobs?
Ja, han abetar just nu. დი--, ის-ა--ა-----ობს. დიახ, ის ახლა მუშაობს. დ-ა-, ი- ა-ლ- მ-შ-ო-ს- ---------------------- დიახ, ის ახლა მუშაობს. 0
d--kh- -s akh-- -us--o-s. diakh, is akhla mushaobs. d-a-h- i- a-h-a m-s-a-b-. ------------------------- diakh, is akhla mushaobs.
komma მ--ვლა მოსვლა მ-ს-ლ- ------ მოსვლა 0
mo-v-a mosvla m-s-l- ------ mosvla
Kommer ni? მოდი--რ-? მოდიხართ? მ-დ-ხ-რ-? --------- მოდიხართ? 0
modi-ha-t? modikhart? m-d-k-a-t- ---------- modikhart?
Ja, vi kommer snart. დი-ხ,-ჩვე- -ხ-ა-- მო---თ. დიახ, ჩვენ ახლავე მოვალთ. დ-ა-, ჩ-ე- ა-ლ-ვ- მ-ვ-ლ-. ------------------------- დიახ, ჩვენ ახლავე მოვალთ. 0
diak---ch----akhlave--o--lt. diakh, chven akhlave movalt. d-a-h- c-v-n a-h-a-e m-v-l-. ---------------------------- diakh, chven akhlave movalt.
bo ცხო-რ-ბა ცხოვრება ც-ო-რ-ბ- -------- ცხოვრება 0
t---o--eba tskhovreba t-k-o-r-b- ---------- tskhovreba
Bor ni i Berlin? თქ-ენ ბ---ი--- ც--ვ---თ? თქვენ ბერლინში ცხოვრობთ? თ-ვ-ნ ბ-რ-ი-შ- ც-ო-რ-ბ-? ------------------------ თქვენ ბერლინში ცხოვრობთ? 0
t--en--er-i--hi-tsk--v--b-? tkven berlinshi tskhovrobt? t-v-n b-r-i-s-i t-k-o-r-b-? --------------------------- tkven berlinshi tskhovrobt?
Ja, jag bor i Berlin. დ---- -- ბ-რლ-ნ-ი --ხ-ვრობ. დიახ, მე ბერლინში ვცხოვრობ. დ-ა-, მ- ბ-რ-ი-შ- ვ-ხ-ვ-ო-. --------------------------- დიახ, მე ბერლინში ვცხოვრობ. 0
di-k-,--e---r--n-hi---s-h-vr-b. diakh, me berlinshi vtskhovrob. d-a-h- m- b-r-i-s-i v-s-h-v-o-. ------------------------------- diakh, me berlinshi vtskhovrob.

Ladda ner MP3 (.zip filer)

Ingen video hittades!

Den som vill tala måste skriva!

Att lära sig främmande språk är inte alltid lätt. Språkstudenter tycker ofta att det är särskilt svårt i början. Många vågar inte säga meningar på det nya språket. De är alltför rädda att göra misstag. För dessa studenter, kan skrivandet vara en lösning. Den som vill lära sig att tala bra, bör skriva så mycket som möjligt! Att skriva hjälper oss att anpassa oss till ett nytt språk. Det finns många anledningar till detta. Att skriva är annorlunda än att tala. Det är en mycket mer komplex process. När vi skriver tar vi oss tid att överväga vilka ord vi ska använda. När vi gör det, arbetar vår hjärna mer intensivt med det nya språket. Vi är också mycket mer avslappnade när vi skriver. Det finns ingen där, som väntar på ett svar. Så vi förlorar sakta rädslan för språket. Dessutom främjar skrivandet kreativiteten. Vi känner oss friare och leker mer med det nya språket. Att skriva ger oss också mer tid än att tala. Och det stödjer minnet! Men den största fördelen med att skriva, är den opersonliga formen. Det betyder att vi noggrant kan granska resultatet av vår formulering. Vi ser allt tydligt framför oss. På det viset kan vi fixa våra misstag själva och lära oss under processen. Vad du skriver på det nya språket är teoretiskt sett inte viktigt. Det viktiga är att formulera skriftliga meningar regelbundet. Om du vill öva, kan du skaffa dig en brevvän utomlands. Sedan bör ni träffas personligen någon gång. Du kommer att få se: Att tala är mycket lättare nu!