Ordlista

sv stor – liten   »   ka დიდი – პატარა

68 [sextioåtta]

stor – liten

stor – liten

68 [სამოცდარვა]

68 [samotsdarva]

დიდი – პატარა

[didi – p'at'ara]

Välj hur du vill se översättningen:   
svenska georgiska Spela Mer
stor och liten დ-დ- -ა -ატა-ა დ--- დ- პ----- დ-დ- დ- პ-ტ-რ- -------------- დიდი და პატარა 0
d--i--- p'----ra d--- d- p------- d-d- d- p-a-'-r- ---------------- didi da p'at'ara
Elefanten är stor. ს-ი-ო-დ---ა. ს---- დ----- ს-ი-ო დ-დ-ა- ------------ სპილო დიდია. 0
sp'i-------a. s----- d----- s-'-l- d-d-a- ------------- sp'ilo didia.
Musen är liten. თა-ვი პატა--ა. თ---- პ------- თ-გ-ი პ-ტ-რ-ა- -------------- თაგვი პატარაა. 0
ta-v- -'at'ara-. t---- p--------- t-g-i p-a-'-r-a- ---------------- tagvi p'at'araa.
mörk och ljus ბნ--ი--- --თ-ლი ბ---- დ- ნ----- ბ-ე-ი დ- ნ-თ-ლ- --------------- ბნელი და ნათელი 0
b-----d- --t-li b---- d- n----- b-e-i d- n-t-l- --------------- bneli da nateli
Natten är mörk. ღამე -ნე-ია. ღ--- ბ------ ღ-მ- ბ-ე-ი-. ------------ ღამე ბნელია. 0
g-a---bne-i-. g---- b------ g-a-e b-e-i-. ------------- ghame bnelia.
Dagen är ljus. დ-ე-ნა-ე-ია. დ-- ნ------- დ-ე ნ-თ-ლ-ა- ------------ დღე ნათელია. 0
d--e-n--el--. d--- n------- d-h- n-t-l-a- ------------- dghe natelia.
gammal och ung მო-უ-- და ახ---ა-რდა. მ----- დ- ა---------- მ-ხ-ც- დ- ა-ა-გ-ზ-დ-. --------------------- მოხუცი და ახალგაზრდა. 0
m----t---da-ak-alga-r--. m------- d- a----------- m-k-u-s- d- a-h-l-a-r-a- ------------------------ mokhutsi da akhalgazrda.
Vår farfar / morfar är mycket gammal. ჩ---ი----უ- -ო-----. ჩ---- ბ---- მ------- ჩ-ე-ი ბ-ბ-ა მ-ხ-ც-ა- -------------------- ჩვენი ბაბუა მოხუცია. 0
ch--n---a--- -okhu-sia. c----- b---- m--------- c-v-n- b-b-a m-k-u-s-a- ----------------------- chveni babua mokhutsia.
För 70 år sedan var han ännu ung. სა----აა-ი--ლ-ს---- ის ჯე---იდე- --ალ-აზ-და-იყო. ს--------- წ--- წ-- ი- ჯ-- კ---- ა--------- ი--- ს-მ-ც-ა-თ- წ-ი- წ-ნ ი- ჯ-რ კ-დ-ვ ა-ა-გ-ზ-დ- ი-ო- ------------------------------------------------ სამოცდაათი წლის წინ ის ჯერ კიდევ ახალგაზრდა იყო. 0
sa---sda--- ---lis ts-in-is-jer-k--de--ak-----z--- iqo. s---------- t----- t---- i- j-- k----- a---------- i--- s-m-t-d-a-i t-'-i- t-'-n i- j-r k-i-e- a-h-l-a-r-a i-o- ------------------------------------------------------- samotsdaati ts'lis ts'in is jer k'idev akhalgazrda iqo.
vacker och ful ლ--ა-ი და უ-ნო ლ----- დ- უ--- ლ-მ-ზ- დ- უ-ნ- -------------- ლამაზი და უშნო 0
lam-z---a-u-h-o l----- d- u---- l-m-z- d- u-h-o --------------- lamazi da ushno
Fjärilen är vacker. პ--ე------აზ--. პ----- ლ------- პ-პ-ლ- ლ-მ-ზ-ა- --------------- პეპელა ლამაზია. 0
p'-p-ela ----zi-. p------- l------- p-e-'-l- l-m-z-a- ----------------- p'ep'ela lamazia.
Spindeln är ful. ო-ო-ა უშნ-ა. ო---- უ----- ო-ო-ა უ-ნ-ა- ------------ ობობა უშნოა. 0
ob-b- u----a. o---- u------ o-o-a u-h-o-. ------------- oboba ushnoa.
tjock och smal მ--ქ----დ- გა-ხდარი მ------ დ- გ------- მ-უ-ა-ი დ- გ-მ-დ-რ- ------------------- მსუქანი და გამხდარი 0
m-uk-ni d- g-----a-i m------ d- g-------- m-u-a-i d- g-m-h-a-i -------------------- msukani da gamkhdari
En kvinna på 100 kg är tjock. ას-ი-ო--ა-ი-ნი-ქა-- მ--ქან--. ა------------- ქ--- მ-------- ა-კ-ლ-გ-ა-ი-ნ- ქ-ლ- მ-უ-ა-ი-. ----------------------------- ასკილოგრამიანი ქალი მსუქანია. 0
ask---og--m-a----ali ms-k-n-a. a-------------- k--- m-------- a-k-i-o-r-m-a-i k-l- m-u-a-i-. ------------------------------ ask'ilogramiani kali msukania.
En man på 50 kg är smal. ო--ო---ათკი-ოგრ-მი--ი -ა-ი--ამ--ა---. ო-------------------- კ--- გ--------- ო-მ-ც-ა-თ-ი-ო-რ-მ-ა-ი კ-ც- გ-მ-დ-რ-ა- ------------------------------------- ორმოცდაათკილოგრამიანი კაცი გამხდარია. 0
o--o-sd-a-k'--o-ram-a-i-k'-ts----m-h---ia. o---------------------- k----- g---------- o-m-t-d-a-k-i-o-r-m-a-i k-a-s- g-m-h-a-i-. ------------------------------------------ ormotsdaatk'ilogramiani k'atsi gamkhdaria.
dyr och billig ძ---ი -- ი--ი ძ---- დ- ი--- ძ-ი-ი დ- ი-ფ- ------------- ძვირი და იაფი 0
dzv-ri d--i--i d----- d- i--- d-v-r- d- i-p- -------------- dzviri da iapi
Bilen är dyr. მ-ნქა-ა ძვირ-ა. მ------ ძ------ მ-ნ-ა-ა ძ-ი-ი-. --------------- მანქანა ძვირია. 0
man--n---z-iri-. m------ d------- m-n-a-a d-v-r-a- ---------------- mankana dzviria.
Tidningen är billig. გ---თი -ა--ა. გ----- ი----- გ-ზ-თ- ი-ფ-ა- ------------- გაზეთი იაფია. 0
ga-eti -ap-a. g----- i----- g-z-t- i-p-a- ------------- gazeti iapia.

Kodväxling

Fler och fler människor växer upp tvåspråkiga. De kan tala mer än ett språk. Många av dessa människor växlar ofta språk. De bestämmer vilket språk de ska använda beroende på situationen. De talar till exempel ett annat språk på arbetet än hemma. Härigenom anpassar de sig till sin omgivning. Men det finns också en möjlighet att växla kod spontant. Detta fenomen kallas kodväxling . Vid kodväxling byts språket mitt under talet. Det kan finnas många skäl till varför de som talar byter språk. Ofta hittar de inte det lämpliga ordet på det ena språket. De kan uttrycka sig bättre på det andra språket. Det kan också vara så att den som talar känner sig mer säker på ett av språken. De använder detta språk för privata eller personliga saker. Ibland finns inte ett visst ord på det ena språket. I så fall måste den som talar byta språk. Eller de byter språk för att inte bli förstådda. I det fallet fungerar kodväxling som ett hemligt språk. Tidigare kritiserades språkblandning. Man trodde att den som talade inte kunde något av språken korrekt. Idag ser man annorlunda på det. Kodväxling är erkänd som en speciell språklig kompetens. Det kan vara intressant att observera individer som använder kodväxling. Ofta byter de inte bara språket de talar. Andra kommunikativa element förändras också. Många talar snabbare, högre eller mer accentuerat på det andra språket. Eller de börjar plötsligt använda fler gester och ansiktsuttryck. På det sättet är kodväxling alltid lite kulturväxling också…