Phrasebook

en to have to do something / must   »   mr एखादी गोष्ट अनिवार्यपणे करण्यास भाग पडणे

72 [seventy-two]

to have to do something / must

to have to do something / must

७२ [बहात्तर]

72 [Bahāttara]

एखादी गोष्ट अनिवार्यपणे करण्यास भाग पडणे

[ēkhādī gōṣṭa anivāryapaṇē karaṇyāsa bhāga paḍaṇē]

Choose how you want to see the translation:   
English (UK) Marathi Play More
must एख--ी ---्ट--र-व-च---ग-े एख-द- ग-ष-ट कर-व-च ल-गण- ए-ा-ी ग-ष-ट क-ा-ी- ल-ग-े ------------------------ एखादी गोष्ट करावीच लागणे 0
ē-hādī -ō-ṭa ka-āvī-a lāg--ē ēkhādī gōṣṭa karāvīca lāgaṇē ē-h-d- g-ṣ-a k-r-v-c- l-g-ṇ- ---------------------------- ēkhādī gōṣṭa karāvīca lāgaṇē
I must post the letter. मल---े पत-- पा---ल---पा----. मल- ह- पत-र प-ठव-ल-च प-ह-ज-. म-ा ह- प-्- प-ठ-ि-े- प-ह-ज-. ---------------------------- मला हे पत्र पाठविलेच पाहिजे. 0
mal- -- --tra-pāṭ-a-ilēca----i-ē. malā hē patra pāṭhavilēca pāhijē. m-l- h- p-t-a p-ṭ-a-i-ē-a p-h-j-. --------------------------------- malā hē patra pāṭhavilēca pāhijē.
I must pay the hotel. म---ह--े-चे-बी--द--े--प-हिज-. मल- ह-ट-लच- ब-ल द-ल-च प-ह-ज-. म-ा ह-ट-ल-े ब-ल द-ल-च प-ह-ज-. ----------------------------- मला हॉटेलचे बील दिलेच पाहिजे. 0
Ma-ā-h-ṭē---ē-b-la--i-ēca p-h-j-. Malā hŏṭēlacē bīla dilēca pāhijē. M-l- h-ṭ-l-c- b-l- d-l-c- p-h-j-. --------------------------------- Malā hŏṭēlacē bīla dilēca pāhijē.
You must get up early. त--ल-कर -ठ-- --ह---. त- लवकर उठल- प-ह-ज-. त- ल-क- उ-ल- प-ह-ज-. -------------------- तू लवकर उठले पाहिजे. 0
T--l--a-a-a--ṭ--lē pāh---. Tū lavakara uṭhalē pāhijē. T- l-v-k-r- u-h-l- p-h-j-. -------------------------- Tū lavakara uṭhalē pāhijē.
You must work a lot. त- -ूप-क-- केल- प---जे. त- ख-प क-म क-ल- प-ह-ज-. त- ख-प क-म क-ल- प-ह-ज-. ----------------------- तू खूप काम केले पाहिजे. 0
Tū-k--p- --m- k-lē-----jē. Tū khūpa kāma kēlē pāhijē. T- k-ū-a k-m- k-l- p-h-j-. -------------------------- Tū khūpa kāma kēlē pāhijē.
You must be punctual. त- व---श-- अस-े -ा-ि---. त- वक-तश-र असल- प-ह-ज-स. त- व-्-श-र अ-ल- प-ह-ज-स- ------------------------ तू वक्तशीर असले पाहिजेस. 0
Tū--akt---ra --a-ē p-h-j-s-. Tū vaktaśīra asalē pāhijēsa. T- v-k-a-ī-a a-a-ē p-h-j-s-. ---------------------------- Tū vaktaśīra asalē pāhijēsa.
He must fuel / get petrol / get gas (am.). त-या------ भ----पाहिज-. त-य-न- ग-स भरल- प-ह-ज-. त-य-न- ग-स भ-ल- प-ह-ज-. ----------------------- त्याने गॅस भरला पाहिजे. 0
T-ān- gĕ-- --ara-ā -ā---ē. Tyānē gĕsa bharalā pāhijē. T-ā-ē g-s- b-a-a-ā p-h-j-. -------------------------- Tyānē gĕsa bharalā pāhijē.
He must repair the car. त्-ा--------ुर-स्- क--ी--ा---े. त-य-न- क-र द-र-स-त क-ल- प-ह-ज-. त-य-न- क-र द-र-स-त क-ल- प-ह-ज-. ------------------------------- त्याने कार दुरुस्त केली पाहिजे. 0
T--nē -ā---du---t---ē-ī ------. Tyānē kāra durusta kēlī pāhijē. T-ā-ē k-r- d-r-s-a k-l- p-h-j-. ------------------------------- Tyānē kāra durusta kēlī pāhijē.
He must wash the car. त्य-न---ा- ध--ल--पाह--े. त-य-न- क-र ध-तल- प-ह-ज-. त-य-न- क-र ध-त-ी प-ह-ज-. ------------------------ त्याने कार धुतली पाहिजे. 0
T-ānē----- --ut-lī pā-i-ē. Tyānē kāra dhutalī pāhijē. T-ā-ē k-r- d-u-a-ī p-h-j-. -------------------------- Tyānē kāra dhutalī pāhijē.
She must shop. तिन- खर-------ी ---ि--. त-न- खर-द- क-ल- प-ह-ज-. त-न- ख-े-ी क-ल- प-ह-ज-. ----------------------- तिने खरेदी केली पाहिजे. 0
Ti-ē k-arēd- -ēl--pāh-jē. Tinē kharēdī kēlī pāhijē. T-n- k-a-ē-ī k-l- p-h-j-. ------------------------- Tinē kharēdī kēlī pāhijē.
She must clean the apartment. त-ने--र स-- -------हि--. त-न- घर स-फ क-ल- प-ह-ज-. त-न- घ- स-फ क-ल- प-ह-ज-. ------------------------ तिने घर साफ केले पाहिजे. 0
T-nē------ sā----kē-- p--ijē. Tinē ghara sāpha kēlē pāhijē. T-n- g-a-a s-p-a k-l- p-h-j-. ----------------------------- Tinē ghara sāpha kēlē pāhijē.
She must wash the clothes. त-ने-कप-े ध---े-प-हिजेत. त-न- कपड- ध-तल- प-ह-ज-त. त-न- क-ड- ध-त-े प-ह-ज-त- ------------------------ तिने कपडे धुतले पाहिजेत. 0
Tinē-ka-a-ē---u-al--pā-ijē--. Tinē kapaḍē dhutalē pāhijēta. T-n- k-p-ḍ- d-u-a-ē p-h-j-t-. ----------------------------- Tinē kapaḍē dhutalē pāhijēta.
We must go to school at once. आम-ही --ेच श---- गेले प--िज-. आम-ह- लग-च श-ळ-त ग-ल- प-ह-ज-. आ-्-ी ल-े- श-ळ-त ग-ल- प-ह-ज-. ----------------------------- आम्ही लगेच शाळेत गेले पाहिजे. 0
Āmh- -----a---ḷ--a----- pāhij-. Āmhī lagēca śāḷēta gēlē pāhijē. Ā-h- l-g-c- ś-ḷ-t- g-l- p-h-j-. ------------------------------- Āmhī lagēca śāḷēta gēlē pāhijē.
We must go to work at once. आम-ही-ल--च-काम--ा -ेले-पाह--े. आम-ह- लग-च क-म-ल- ग-ल- प-ह-ज-. आ-्-ी ल-े- क-म-ल- ग-ल- प-ह-ज-. ------------------------------ आम्ही लगेच कामाला गेले पाहिजे. 0
Ā-h- ----ca --m--- g--- -āhij-. Āmhī lagēca kāmālā gēlē pāhijē. Ā-h- l-g-c- k-m-l- g-l- p-h-j-. ------------------------------- Āmhī lagēca kāmālā gēlē pāhijē.
We must go to the doctor at once. आ--ही-लग-च ड-क्---डे -े-- ---िज-. आम-ह- लग-च ड-क-टरकड- ग-ल- प-ह-ज-. आ-्-ी ल-े- ड-क-ट-क-े ग-ल- प-ह-ज-. --------------------------------- आम्ही लगेच डॉक्टरकडे गेले पाहिजे. 0
Āmh- -ag--- ḍŏkṭ--a-a----ēl--p-h-jē. Āmhī lagēca ḍŏkṭarakaḍē gēlē pāhijē. Ā-h- l-g-c- ḍ-k-a-a-a-ē g-l- p-h-j-. ------------------------------------ Āmhī lagēca ḍŏkṭarakaḍē gēlē pāhijē.
You must wait for the bus. त- -स-ी -ा---घ-तल- प-ह-जे. त- बसच- व-ट बघ-तल- प-ह-ज-. त- ब-च- व-ट ब-ि-ल- प-ह-ज-. -------------------------- तू बसची वाट बघितली पाहिजे. 0
Tū -a--cī vā-a-ba-h-ta---p-h-jē. Tū basacī vāṭa baghitalī pāhijē. T- b-s-c- v-ṭ- b-g-i-a-ī p-h-j-. -------------------------------- Tū basacī vāṭa baghitalī pāhijē.
You must wait for the train. त--ट्रे-च- -ाट-ब-ि--- -ाह--े. त- ट-र-नच- व-ट बघ-तल- प-ह-ज-. त- ट-र-न-ी व-ट ब-ि-ल- प-ह-ज-. ----------------------------- तू ट्रेनची वाट बघितली पाहिजे. 0
Tū ----ac----ṭa----h-tal- -ā--j-. Tū ṭrēnacī vāṭa baghitalī pāhijē. T- ṭ-ē-a-ī v-ṭ- b-g-i-a-ī p-h-j-. --------------------------------- Tū ṭrēnacī vāṭa baghitalī pāhijē.
You must wait for the taxi. त- -ॅक्---- ----बघ---ी पा---े. त- ट-क-स-च- व-ट बघ-तल- प-ह-ज-. त- ट-क-स-च- व-ट ब-ि-ल- प-ह-ज-. ------------------------------ तू टॅक्सीची वाट बघितली पाहिजे. 0
Tū ṭĕ---c- --ṭa -ag---a-- pā-i-ē. Tū ṭĕksīcī vāṭa baghitalī pāhijē. T- ṭ-k-ī-ī v-ṭ- b-g-i-a-ī p-h-j-. --------------------------------- Tū ṭĕksīcī vāṭa baghitalī pāhijē.

Why are there so many different languages?

Today there are more than 6,000 different languages worldwide. This is why we need interpreters and translators. A very long time ago, everyone still spoke the same language. That changed, however, when people began to migrate. They left their African homeland and moved around the world. This spatial separation lead to a linguistic separation as well. Because each people developed its own form of communication. Many different languages evolved from the common proto-language. But man never remained in one place for very long. So the languages became increasingly separated from each other. Somewhere along the line, a common root could no longer be recognized. Furthermore, no people lived in isolation for thousands of years. There was always contact with other peoples. This changed the languages. They took on elements from foreign languages or they merged. Because of this, the progression of the languages never stopped. Therefore, migrations and contact with new peoples explain the multitude of languages. Why languages are so different is another question, however. Every evolution follows certain rules. So there must be a reason for languages being the way they are. Scientists have been interested in these reasons for years. They would like to know why languages develop differently. In order to research that, one must trace the history of languages. Then one can identify what changed when. It is still unknown what influences the development of languages. Cultural factors appear to be more important than biological factors. That is to say, the history of different peoples shaped their languages. Obviously, languages tell us more than we know…