Frazlibro

eo Survoje   »   da Undervejs

37 [tridek sep]

Survoje

Survoje

37 [syvogtredive]

Undervejs

Elektu kiel vi volas vidi la tradukon:   
esperanto dana Ludu Pli
Li motorciklas. H---kører -----to--yk--. H-- k---- p- m---------- H-n k-r-r p- m-t-r-y-e-. ------------------------ Han kører på motorcykel. 0
Li biciklas. Han --rer -å c---l. H-- k---- p- c----- H-n k-r-r p- c-k-l- ------------------- Han kører på cykel. 0
Li piediras. H-n --r. H-- g--- H-n g-r- -------- Han går. 0
Li ŝipas. H---se-le- me----i-et. H-- s----- m-- s------ H-n s-j-e- m-d s-i-e-. ---------------------- Han sejler med skibet. 0
Li boatas. H-n--------med----e-. H-- s----- m-- b----- H-n s-j-e- m-d b-d-n- --------------------- Han sejler med båden. 0
Li naĝas. H-- --ø----. H-- s------- H-n s-ø-m-r- ------------ Han svømmer. 0
Ĉu estas danĝere ĉi-tie? E--d---farligt ---? E- d-- f------ h--- E- d-r f-r-i-t h-r- ------------------- Er der farligt her? 0
Ĉu estas danĝere sole petveturi? Er--e--fa----- a----mle -l-ne? E- d-- f------ a- t---- a----- E- d-t f-r-i-t a- t-m-e a-e-e- ------------------------------ Er det farligt at tomle alene? 0
Ĉu estas danĝere nokte promeni? E--det --rl--t--- ---tu---m-n---e-? E- d-- f------ a- g- t-- o- n------ E- d-t f-r-i-t a- g- t-r o- n-t-e-? ----------------------------------- Er det farligt at gå tur om natten? 0
Ni vojeraris. Vi -r -ørt---r--rt. V- e- k--- f------- V- e- k-r- f-r-e-t- ------------------- Vi er kørt forkert. 0
Ni estas sur la malĝusta vojo. Vi er kør-----ker-. V- e- k--- f------- V- e- k-r- f-r-e-t- ------------------- Vi er kørt forkert. 0
Ni devas retroiri. Vi -ka--v---- o-. V- s--- v---- o-- V- s-a- v-n-e o-. ----------------- Vi skal vende om. 0
Kie parkeblas ĉi-tie? Hvo- -- -an---r--r- -er? H--- m- m-- p------ h--- H-o- m- m-n p-r-e-e h-r- ------------------------ Hvor må man parkere her? 0
Ĉu estas parkejo ĉi-tie? E--he- en-pa---r-n--p--ds? E- h-- e- p--------------- E- h-r e- p-r-e-i-g-p-a-s- -------------------------- Er her en parkeringsplads? 0
Kiom longe parkeblas ĉi-tie? H-or -æng--må-ma---a-k-r--he-? H--- l---- m- m-- p------ h--- H-o- l-n-e m- m-n p-r-e-e h-r- ------------------------------ Hvor længe må man parkere her? 0
Ĉu vi skias? S--r du ---sk-? S--- d- p- s--- S-å- d- p- s-i- --------------- Står du på ski? 0
Ĉu vi suprenveturas per skilifto? Tager du--ki-if-en---? T---- d- s-------- o-- T-g-r d- s-i-i-t-n o-? ---------------------- Tager du skiliften op? 0
Ĉu oni povas lupreni skiojn ĉi-tie? K-- --n l-j- --i---r? K-- m-- l--- s-- h--- K-n m-n l-j- s-i h-r- --------------------- Kan man leje ski her? 0

Paroli al si mem

Kiam iu parolas al si mem, ĝenerale strangas por la aŭskultantoj. Tamen preskaŭ ĉiuj homoj regule parolas al si mem. La psiĥologoj taksas ke tion faras pli ol 95 elcentoj de la plenkreskuloj. La infanoj ludante preskaŭ ĉiam parolas al si mem. Do tute normalas paroli al si mem. Temas tie nur pri aparta formo de komunikado. Kaj estas multaj avantaĝoj fojfoje paroli al si mem! Ĉar ni parolante ordigas niajn pensojn. Kiam ni parolas al ni mem, tiam manifestiĝas nia interna voĉo. Oni ankaŭ povas diri ke temas pri laŭta penso. Aparte ofte parolas al si mem la senatentuloj. Ĉe tiuj malpli aktivas iu areo. Ili tial estas pli malbone organizitaj. Parolante al si mem ili subtenas sin por metode agi. Paroli al si mem ankaŭ povas helpi nin fari decidojn. Kaj ili estas tre bona metodo por malstreĉiĝi. Paroli al si mem plifaciligas la koncentriĝon kaj pliefikigas. Ĉar pli daŭras elparoli ion ol nur pensi ĝin. Parolante ni pli konsciiĝas pri niaj pensoj. Malfacilajn testojn ni pli bone solvas kiam ni tiuokaze parolas al ni mem. Tion montris diversaj eksperimentoj. Parolante al ni mem, ni ankaŭ povas kuraĝigi nin. Multaj sportistoj ofte parolas al si mem por motivi sin. Bedaŭrinde ni ĝenerale parolas al ni mem en negativaj situacioj. Ni tial ĉiam devus provi ĉion pozitive formuli. Kaj ni devas ofte ripeti tion, kion ni deziras. Parolante, ni tiel povas pozitive influi niajn agojn. Sed tio bedaŭrinde nur funkcias kiam ni restas realismaj!