Ordlista

sv Förfluten tid 3   »   mk Минато време 3

83 [åttiotre]

Förfluten tid 3

Förfluten tid 3

83 [осумдесет и три]

83 [osoomdyesyet i tri]

Минато време 3

[Minato vryemye 3]

Du kan klicka på varje tomt fält för att se texten eller:   
svenska makedonska Spela Mer
ringa те-------а телефонира 0
ty---------atyelyefonira
Jag har ringt. Ја- т----------. Јас телефонирав. 0
Јa- t------------.Јas tyelyefonirav.
Jag har ringt hela tiden. Ја- ц--- в---- т----------. Јас цело време телефонирав. 0
Јa- t----- v------ t------------.Јas tzyelo vryemye tyelyefonirav.
fråga пр----а прашува 0
pr------aprashoova
Jag har frågat. Ја- п-----. Јас прашав. 0
Јa- p------.Јas prashav.
Jag har alltid frågat. Ја- с------ п-------. Јас секогаш прашував. 0
Јa- s--------- p---------.Јas syekoguash prashoovav.
berätta ра------а раскажува 0
ra-------araskaʐoova
Jag har berättat. Ја- р---------. Јас раскажував. 0
Јa- r----------.Јas raskaʐoovav.
Jag har berättat hela historien. Ја- ј- р------- ц----- п-------. Јас ја раскажав целата приказна. 0
Јa- ј- r------- t------- p-------.Јas јa raskaʐav tzyelata prikazna.
studera учи учи 0
oo--ioochi
Jag har studerat. Ја- у---. Јас учев. 0
Јa- o------.Јas oochyev.
Jag har studerat hela kvällen. Ја- у--- ц--- в----. Јас учев цела вечер. 0
Јa- o------ t----- v-------.Јas oochyev tzyela vyechyer.
arbeta ра---и работи 0
ra---iraboti
Jag har arbetat. Ја- р------. Јас работев. 0
Јa- r-------.Јas rabotyev.
Jag har arbetat hela dagen. Ја- р------ ц-- д--. Јас работев цел ден. 0
Јa- r------- t---- d---.Јas rabotyev tzyel dyen.
äta ја-е јаде 0
јa--eјadye
Jag har ätit. Ја- ј----. Јас јадев. 0
Јa- ј-----.Јas јadyev.
Jag har ätit upp hela maten. Ја- г- и----- ц----- ј-----. Јас го изедов целото јадење. 0
Јa- g-- i------ t------- ј-------.Јas guo izyedov tzyeloto јadyeњye.

Språkvetenskapens historia

Språk har alltid fascinerat mänskligheten. Lingvistikens historia är därför mycket lång. Lingvistik är det systematiska studiet av språk. Till och med för tusentals år sedan funderade människor på språk. Då utvecklade olika kulturer olika system. Som ett resultat har olika beskrivningar av språk uppstått. Dagens lingvistik bygger mest på urgamla teorier. Många traditioner etablerades i synnerhet i Grekland. Men det äldsta kända verket kommer från Indien. Det skrevs för 3.000 år sedan av grammatikern Sakatayana. I forna tider sysselsatte sig filosofer som Platon med språk. Senare utvecklade romerska författare sina teorier ytterligare. Araberna utvecklade sina egna traditioner under 800-talet. Deras verk visar exakta beskrivningar av det arabiska språket. Under vår tid, har man särskilt inriktat sig på forskning av språkens ursprung. Akademiker var i synnerhet intresserade av språkhistoria. På 1900-talet började människor jämföra språk med varandra. De ville förstå hur språk utvecklas. Senare koncentrerade de sig på språk som system. Frågan om hur språk fungerar var i fokus. Idag finns ett stort antal filosofiskolor inom språkvetenskapen. Många nya discipliner har utvecklats sedan femtiotalet. Dessa var delvis starkt påverkade av andra vetenskaper. Exempel på detta är psykolingvistik eller interkulturell kommunikation. De nyare filosofiskolorna är mycket specialiserade. Ett exempel på detta är feministisk lingvistik. Så historian om lingvistik fortsätter… Så länge det finns språk, kommer man att fundera på dem!