Libri i frazës

sq Sport   »   bg Спорт

49 [dyzetёenёntё]

Sport

Sport

49 [четирийсет и девет]

49 [chetiriyset i devet]

Спорт

[Sport]

Zgjidhni se si dëshironi të shihni përkthimin:   
Shqip Bullgarisht Luaj Më shumë
A merresh me sport? За-имав-ш--- -е -ъ- сп-р-? З-------- л- с- с-- с----- З-н-м-в-ш л- с- с-с с-о-т- -------------------------- Занимаваш ли се със спорт? 0
Z-----v--h l- s- -y- spo-t? Z--------- l- s- s-- s----- Z-n-m-v-s- l- s- s-s s-o-t- --------------------------- Zanimavash li se sys sport?
Po, duhet tё lёviz. Да---- тряб-а д---е -виж-. Д-- а- т----- д- с- д----- Д-, а- т-я-в- д- с- д-и-а- -------------------------- Да, аз трябва да се движа. 0
D-,-az tr--b-- -- -- -vizha. D-- a- t------ d- s- d------ D-, a- t-y-b-a d- s- d-i-h-. ---------------------------- Da, az tryabva da se dvizha.
Unё shkoj nё njё klub sportiv. Х--я в ---н спортен --уб. Х--- в е--- с------ к---- Х-д- в е-и- с-о-т-н к-у-. ------------------------- Ходя в един спортен клуб. 0
K--dy- --yed---s-orte- k-ub. K----- v y---- s------ k---- K-o-y- v y-d-n s-o-t-n k-u-. ---------------------------- Khodya v yedin sporten klub.
Ne luajmё futboll. Н------а-м -ут-ол. Н-- и----- ф------ Н-е и-р-е- ф-т-о-. ------------------ Ние играем футбол. 0
N-------em fu--ol. N-- i----- f------ N-e i-r-e- f-t-o-. ------------------ Nie igraem futbol.
Ndonjёherё notojmё. По-як-га-----а-е. П------- п------- П-н-к-г- п-у-а-е- ----------------- Понякога плуваме. 0
P----ko-a -l-va--. P-------- p------- P-n-a-o-a p-u-a-e- ------------------ Ponyakoga pluvame.
Ose ecim me biçikletё. Или к-р-м- -ело--п-- --к-л-л-. И-- к----- в-------- / к------ И-и к-р-м- в-л-с-п-д / к-л-л-. ------------------------------ Или караме велосипед / колело. 0
Il- --ra-e--el-sip-d-/--o--lo. I-- k----- v-------- / k------ I-i k-r-m- v-l-s-p-d / k-l-l-. ------------------------------ Ili karame velosiped / kolelo.
Nё qytetin tonё ndodhet njё stadium futbolli. В -аш-- --а---ма----------с--д--н. В н---- г--- и-- ф------- с------- В н-ш-я г-а- и-а ф-т-о-е- с-а-и-н- ---------------------------------- В нашия град има футболен стадион. 0
V--a----a --a- ima -ut--len s-adion. V n------ g--- i-- f------- s------- V n-s-i-a g-a- i-a f-t-o-e- s-a-i-n- ------------------------------------ V nashiya grad ima futbolen stadion.
Ndodhet dhe njё pishinё me sauna. Има---щ----с-йн-съ--с-у-а. И-- с--- б----- с-- с----- И-а с-щ- б-с-й- с-с с-у-а- -------------------------- Има също басейн със сауна. 0
I-a--ys-c---b-s----s-- sa--a. I-- s------ b----- s-- s----- I-a s-s-c-o b-s-y- s-s s-u-a- ----------------------------- Ima syshcho baseyn sys sauna.
Ndodhet dhe njё shesh golfi. Има---г--ф----ище. И-- и г--- и------ И-а и г-л- и-р-щ-. ------------------ Има и голф игрище. 0
Im- i g--- i--i-h-he. I-- i g--- i--------- I-a i g-l- i-r-s-c-e- --------------------- Ima i golf igrishche.
Çfarё shfaqet nё televizor? К-кв---м- п--т--е-из-я--? К---- и-- п- т----------- К-к-о и-а п- т-л-в-з-я-а- ------------------------- Какво има по телевизията? 0
Kak-o i-- -o -elev--iya--? K---- i-- p- t------------ K-k-o i-a p- t-l-v-z-y-t-? -------------------------- Kakvo ima po televiziyata?
Tani po luhet njё ndeshje futbolli. Т-к-- дав-- ---б-л-----ч. Т---- д---- ф------- м--- Т-к-о д-в-т ф-т-о-е- м-ч- ------------------------- Тъкмо дават футболен мач. 0
Tyk-- d--a----t--l-------. T---- d---- f------- m---- T-k-o d-v-t f-t-o-e- m-c-. -------------------------- Tykmo davat futbolen mach.
Skuadra gjermane po luan kundёr asaj angleze. Н-----я---тбор--гр-е---е-- ---л--с--я. Н------- о---- и---- с---- а---------- Н-м-к-я- о-б-р и-р-е с-е-у а-г-и-с-и-. -------------------------------------- Немският отбор играе срещу английския. 0
N-mskiyat--t--r-i---e -reshch--ang-iy-----. N-------- o---- i---- s------- a----------- N-m-k-y-t o-b-r i-r-e s-e-h-h- a-g-i-s-i-a- ------------------------------------------- Nemskiyat otbor igrae sreshchu angliyskiya.
Kush fiton? К-й--ече--? К-- п------ К-й п-ч-л-? ----------- Кой печели? 0
K-- -e-he-i? K-- p------- K-y p-c-e-i- ------------ Koy pecheli?
S’e kam idenё. Ня--м пр-д--ава. Н---- п--------- Н-м-м п-е-с-а-а- ---------------- Нямам представа. 0
Nyam-- ---dsta-a. N----- p--------- N-a-a- p-e-s-a-a- ----------------- Nyamam predstava.
Pёr momentin janё barazim. В--о----- резу--атъ--- --в--. В м------ р--------- е р----- В м-м-н-а р-з-л-а-ъ- е р-в-н- ----------------------------- В момента резултатът е равен. 0
V mom---- -ezulta-yt-ye r--en. V m------ r--------- y- r----- V m-m-n-a r-z-l-a-y- y- r-v-n- ------------------------------ V momenta rezultatyt ye raven.
Arbitri vjen nga Belgjika. Съ-ия-а е о---е----. С------ е о- Б------ С-д-я-а е о- Б-л-и-. -------------------- Съдията е от Белгия. 0
S-diy--a -e-o---e--iy-. S------- y- o- B------- S-d-y-t- y- o- B-l-i-a- ----------------------- Sydiyata ye ot Belgiya.
Tani ka njё 11 (njёmbёdhjetё) metёrsh. С--а -----д-зпа. С--- б--- д----- С-г- б-я- д-з-а- ---------------- Сега бият дузпа. 0
S--a b--at du---. S--- b---- d----- S-g- b-y-t d-z-a- ----------------- Sega biyat duzpa.
Gol! 1 (njё) me 0 (zero)! Г--- ---н -а-нул-! Г--- Е--- н- н---- Г-л- Е-и- н- н-л-! ------------------ Гол! Един на нула! 0
G-l!----i--n- n--a! G--- Y---- n- n---- G-l- Y-d-n n- n-l-! ------------------- Gol! Yedin na nula!

Vetëm fjalët e forta mbijetojnë!

Fjalët e përdorura më rrallë ndryshojnë më shumë sesa fjalët e përdorura shpesh. Shpjegimi mund të gjendet tek ligjet e evolucionit. Gjenet e zakonshme ndryshojnë më pak me kalimin e kohës. Ata kanë një formë më të qëndrueshme. E njëjta vlen edhe për fjalët! Për një hulumtim u studiuan foljet në anglisht. U krahasua forma e sotme e foljeve me formën e vjetër. Në anglisht, dhjetë foljet më të përdorura janë të parregullta. Shumica e foljeve të tjera janë të rregullta. Në mesjetë, shumica e foljeve ishin ende të parregullta. Foljet e parregullta që përdoreshin rrallë u kthyen në folje të rregullta. Në 300 vitet e ardhshme, anglishtja vështirë se do të ketë ndonjë folje të parregullt. Studime të tjera tregojnë se gjuhët selektohen ashtu si gjenet. Studiuesit krahasuan fjalë të përdorura shpesh nga gjuhë të ndryshme. Ata zgjodhën fjalë që janë të ngjashme dhe nënkuptojnë të njëjtën gjë. Një shembull janë fjalët: water, Wasser, vatten . Këto fjalë kanë të njëjtën rrënjë dhe prandaj ngjajnë me njëra tjetrën. Duke qenë fjalë të rëndësishme, ato janë përdorur shpesh në çdo gjuhë. Kështu ato kanë ruajtur formën e tyre - dhe mbeten të ngjashme edhe sot. Fjalë më pak të rëndësishme ndryshojnë shumë më shpejt. Ka shumë të ngjarë të zëvendësohen me fjalë të tjera. Prandaj fjalët e përdorura më rrallë ndryshojnë në gjuhë të ndryshme. Përse fjalët e përdorura më rrallë ndryshojnë, ende nuk është e qartë. Ato shpesh mund të keqpërdoren ose shqiptohen gabimisht. Kjo pasi folësit nuk i njohin mirë këto fjalë. Gjithsesi, arsyeja mund të jetë që fjalët e rëndësishme duhet të jenë gjithmonë të njëjta. Sepse vetëm kështu mund të kuptohen gjithmonë drejt. Dhe fjalët janë për t'u kuptuar…